Avhandlingens - Umeå universitet

Lärandeobjekt två
I samband med att den första delstudien avslutades, fördes samtalet in på nästa
termins Learning study, och då uttryckte Linda ett önskemål om att lärandeobjektet
skulle vara någonting inom grammatik, vilket de andra två lärarna
instämde i. De framhöll, utifrån erfarenheterna från den första delstudien, att
de ville undervisa om ett betydligt mer avgränsat moment än de gjorde där. I
denna studie tog lärarna en mer aktiv roll i att definiera vad ett lärandeobjekt
kan vara. De menade att ett optimalt alternativ hade varit att genomföra en
serie lektioner i ämnet svenska, men denna design var inte möjlig då projektplanen
skulle genomföras inom en viss tidsram. Man resonerade kring frågor kopplade
till vad eleverna på gruppnivå hade svårigheter med.
Linda: Vi är rätt rörande överens om att det är nånting grammatiskt.
Lotta: Ja, lättare och ta på kanske. Hitta problemet, hitta frågeställningarna
man får ju frågorna från eleverna kanske
på ett annat sätt nu. Vi fick ju egentligen inte mycket
frågor alltså, direkta frågor från eleverna på vad fri
skrivning är.
Linda: Och när det är en fråga. Dom vet ju att det finns nåt
som heter frågetecken, men dom använder sig ju inte
av det.
Lotta: Nej, det har jag också.
Lisa: Man skulle kunna ta skiljetecken.
Linda och Lotta byggde vidare på detta och menade att skiljetecken var något
som de alla upplevde att deras elever hade problem med. Uppfattningen var att,
om eleverna överhuvudtaget använde skiljetecken när de skrev en berättelse,
så verkade de gissa vilket som skulle användas.
Linda: Och när det är en fråga, de vet ju att det finns något
som heter frågetecken, men de använder sig ju inte av
det
Lotta: Nej, det har jag också
Linda: Att lära sig göra om ett vanligt påstående till en fråga
Linda: Men jag skulle mycket väl kunna tänka mig att ta
frågetecken och lära sig göra frågor
Lotta: Ja
Lisa: Ja
Linda: Laborera ja och göra om påståenden till frågor
Lotta: Förstå vad det är som gör att det är fråga
93