Avhandlingens - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

106 Lotta: Jo, men jag kan göra det. Där kan man göra först punkt och frågetecken och sen får man lägga till utropstecken alltså sidan om. Det går ju inte att göra om meningarna riktigt. Särskilt inte mellan punkt och utropstecken … jo man får ju ta egentligen utropstecken och punkten och frågetecknet mot punkten. Det går ju inte att ta alla tre. Det blir ju lite väl krångligt, tror jag. En stor del av planeringssamtalet åtgick till att pröva vilka meningar som skulle kunna vara tydliga att använda i lektion tre för att kontrastera de tre tecknen och därmed öka elevernas möjlighet att urskilja skillnaden mellan dem. Variationen skulle också utökas genom att transformeringen av meningarna skulle göras utifrån alla tre tecknen och inte endast utifrån frågetecken och punkt. Man beslutade också att arbeta med samma text när det gällde att sätta ut skiljetecken, som den man hade arbetat med i den andra lektionen (bilaga 7b). Linda uttryckte att hon såg att man vidareutvecklade lektionerna i denna studie och Lisa konstaterade att hon såg en tydlig skillnad mellan denna och den första studien. De uttryckte sin tillfredsställelse med att studien utvecklades som de planerat, vilket visar att lärarnas egen medvetenhet om variationsteorin hade ökat, och därmed deras förmåga att använda detta verktyg på ett kraftfullt sätt. Lektion tre Liksom i de två tidigare lektionerna inledde läraren med att fråga eleverna om de visste vad som menades med ett skiljetecken. Eleverna svarade utropstecken, punkt och frågetecken. Läraren markerade efter en längre diskussion om andra nämnda skiljetecken som t.ex. citattecken, parentes och kolon, att man skulle koncentrera sig på tre olika tecken, som kan användas när man avslutar en mening. Lotta: Idag tänkte jag vi skulle titta framför allt på de här tre som markerar slutet på nånting. Vi suddar ut de här andra så koncentrerar vi oss på de här tre. Punkten, frågetecknet och utropstecknet. En skillnad mellan lektion två och tre var att läraren som genomförde den tredje lektionen kontrasterade frågetecknet mot såväl punkt som utropstecken. Hon diskuterade sig också fram till tydliga definitioner av de olika tecknen.
Lotta: Hur visste du att det skulle vara ett frågetecken? Erika: För det är en fråga. Lotta: Man undrar nånting. Lotta: … så skriker jag ut det till någon. Riktigt så där glad, då blir det ett utrop. Då ska man använda utropstecken. Läraren arbetade även med att låta eleverna transformera påståenden till frågor och tvärtom. I möjligaste mån försökte de också använda samma situation till att bilda ett utrop. Läraren började med att skriva exemplet: Kon står i hagen på tavlan. Lotta: Vilket skiljetecken ska det va? Elsa: Punkt. Lotta: Punkt, ja. Skulle jag kunna göra om det till en fråga? Erik: Ja. Lotta: Vet ni hur man skulle göra det, så det blir en fråga? Elof: Står kon i hagen? Lotta: Står kon i hagen? Då blir det en fråga. Då undrar vi om kon verkligen står i hagen. Men här uppe då säger vi ja kon den står i hagen det är ingen fråga utan vi bara bekräftar det den står verkligen där våran ko. Hur skulle vi kunna göra ett utrop kring kon då? Vi behöver inte använda dom här orden. Ni får gärna använda andra ord också, men om vi talar om en ko vad skulle vi kunna hitta på då? Erika: Kon rymmer! Lotta: Ja. Erik: Kon rymmer från hagen. Lotta: Ja, eller det räcker med kon rymmer. Då lägger man inte till … kon rymmer så skriker man det kortaste man kan göra KON RYMMER då lägger man inte till kon rymmer från hagen. Det är för långt, då vill man verkligen snabbt ska det gå här. Hjälp mig nu och fånga in kon. KOM RYMMER och på det sättet blir det ett utrop. Ungefär 60 % av lektionstiden ägnades åt att på liknande sätt bilda och transformera olika meningar och som avslutning arbetade man med samma text som i lektion två (bilaga 7b). En elev fick börja läsa texten, där skiljetecknen var utelämnade, högt för klassen. 107
Page 1 and 2:
Att bli bättre lärare Hur undervi
Page 3:
Gustavsson, Laila, 2008: Att bli b
Page 6 and 7:
Jag vill också rikta ett varmt och
Page 8 and 9:
Kapitel IV - Resultat .............
Page 11 and 12:
Kapitel I - Introduktion Klyftan me
Page 13 and 14:
som föreståndare och rektor med a
Page 15:
Avgränsningar Lärande sker både
Page 18 and 19:
måste denna inlemmas i lärarnas p
Page 20 and 21:
i elevernas kunskap kan främja lä
Page 22 and 23:
hantera det specifika innehållet p
Page 24 and 25:
ha upplevt minst en annan färg och
Page 26 and 27:
Samtliga 30 elevers unika uppfattni
Page 28 and 29:
pekar istället på individen, som
Page 30 and 31:
gäller kompetensutveckling i förh
Page 32 and 33:
införstådda kunskapen, har blivit
Page 34 and 35:
Lawenius studie syftade till att un
Page 36 and 37:
Forskarna konstaterar att Learning
Page 38 and 39:
38 By not learning about our own la
Page 40 and 41:
vara formad av forskarsamhället oc
Page 42 and 43:
hur skolan som undervisningspraktik
Page 44 and 45:
Design experiment Design experiment
Page 46 and 47:
samma objekt (Lewis, 2002). Det är
Page 48 and 49:
Genom metodens upprepade process m
Page 50 and 51:
Vid det allra första mötet mellan
Page 52 and 53:
Elevernas resultat Elevernas först
Page 54 and 55:
Kommunikativ engelska (10 poäng) v
Page 56 and 57: sättet vad gäller analys av utskr
Page 59 and 60: Kapitel IV - Resultat Den empiri so
Page 61 and 62: Lärarnas val av lärandeobjekt gjo
Page 63 and 64: Lotta: Det här med alfabetesordnin
Page 65 and 66: Resultaten av analysen visar att de
Page 67 and 68: F2: Har man då en medveten … lä
Page 69 and 70: Lotta: Idag ska ni få höra två e
Page 71 and 72: Lotta: Men skulle de bli mer lika o
Page 73 and 74: Tabell 5. Antalet adjektiv och verb
Page 75 and 76: för att ge eleverna möjlighet att
Page 77 and 78: Elevernas resultat i lektion två D
Page 79 and 80: Linda: Dom var så på hugget va. T
Page 81 and 82: Elever: Nej (många elever svarar n
Page 83 and 84: Trots lärarens försök att föra
Page 85 and 86: Lisa: Sen är det ju så också att
Page 87 and 88: Lotta: Ja, så läser du någon dik
Page 89 and 90: som skulle tjäna som kontrast. Vid
Page 91 and 92: för lärarna att finna ett lärand
Page 93 and 94: Lärandeobjekt två I samband med a
Page 95 and 96: Lektion ett till tre Tabell 10. Öv
Page 97 and 98: Linda: … när man blandar in det
Page 99 and 100: Ellen: När man frågar någon hur
Page 101 and 102: Elise: Punkt. Linda: Ja, det passar
Page 103 and 104: Forskare F3 menade att av det han s
Page 105: meningar mellan påståenden och fr
Page 109 and 110: Elevernas resultat i lektion tre Ta
Page 111 and 112: skulle uppnås hade blivit klarlagt
Page 113 and 114: tidsramen. På ett förslag från o
Page 115 and 116: Planering av lektion ett Den inleda
Page 117 and 118: Linda: Men jag skulle kunna tänka
Page 119 and 120: Ester: Kina det är ju ett land men
Page 121 and 122: Lisa: Mm kikhosta vilket är tj-lju
Page 123 and 124: variationen avseende möjliga sätt
Page 125 and 126: eleven som förde det på tal. Lär
Page 127 and 128: Lektion tre Den tredje lektionens i
Page 129 and 130: Elevernas resultat i Learning study
Page 131 and 132: Linda: Det måste ju komplettera va
Page 133 and 134: • Att få planera tillsammans med
Page 135 and 136: Lisa däremot från att en samtidig
Page 137 and 138: lektionen urskilja hur de olika del
Page 139 and 140: Inom projektets ram undervisade var
Page 141 and 142: d.v.s. eleverna gavs inte möjlighe
Page 143 and 144: Kapitel V - Diskussion I detta kapi
Page 145 and 146: Utifrån den förändring av riktni
Page 147 and 148: upp av läraren. Detta innebar att
Page 149 and 150: i förhållande till lärandeobjekt
Page 151 and 152: m.m. Detta innebar att någon tid t
Page 153 and 154: Fortsatt forskning All forskning sk
Page 155 and 156: om att överlämnandet av det pedag
Page 157 and 158:
Summary Introduction The gap betwee
Page 159 and 160:
about it based on our knowledge of
Page 161 and 162:
Although the differences were very
Page 163 and 164:
Referenser Alexandersson, M. (1994a
Page 165 and 166:
Ekholm, M. (2006). Att lära som l
Page 167 and 168:
Martinsson, A. (1978). Språket i f
Page 169 and 170:
SFS 1985:1100. Skollagen, 2. kap. 7
Page 171 and 172:
Bilaga 1 Nedanstående tabell anger
Page 173 and 174:
Bilaga 2 Kursplan i skolämnet sven
Page 175 and 176:
Godkännande för medverkan i forsk
Page 177 and 178:
4.c. Undervisningsbild Learning stu
Page 179 and 180:
upp fisken och skulle precis spring
Page 181 and 182:
Bilaga 6 6.a. Text använd i förte
Page 183 and 184:
Bilaga 8 Stavningsprov i studie tre
Page 185 and 186:
9.b. Brevet som eleverna arbetade m
Page 187 and 188:
Doktorsavhandlingar inom den Nation
Page 189 and 190:
Doktorsavhandlingar i pedagogiskt a
show all

Avhandlingens - Umeå universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?