Avhandlingens - Umeå universitet

Lisa däremot från att en samtidig kontrast av mer än två tecken kunde förvirra
eleverna och Linda förespråkade en återgång till ett tecken i taget om ingen
positiv utveckling efter den första lektionen skulle märkas i elevernas resultat.
Lotta argumenterade däremot för att införa en ökad variation. Inför den tredje
lektionen föreslogs den samtidiga kontrasten av tj-ljud och sj-ljud av oss forskare.
Lärarna genomförde lektion ett enligt detta förslag, men variationen minskades
avseende denna aspekt i lektion två och tre. Däremot ökade variationen av möjliga
sätt att stava tj-ljudet i övningsuppgiften. Variationen mellan tj- och sjljudet
visade sig vara mera betydelsefull än utökad variation av möjliga sätt att
stava tj-ljudet. Deras förståelse av variationsteorin var under utveckling, men
det var svårt att förutse vilken typ av variation som var den avgörande.
Att urskilja betydelsen av att konstituera ett gemensamt rum för lärande (a shared
space of learning), vilket innebär att ta hänsyn till elevernas tidigare erfarenheter
i förhållande till lärandeobjektet.
Vad som presenterades som figur och vad som presenterades som bakgrund
i den första delstudien blev problematiskt för elevernas möjlighet att urskilja
vad som utmärker en mera utvecklad berättelse. Detta ledde till en osäkerhet
hos lärarna som gjorde att de i den andra delstudiens inledning till viss del
underskattade elevernas tidigare erfarenheter. Detta hade emellertid förbättrats
till den avslutande delstudien och här utgick lärarna på ett tydligare sätt
utifrån elevernas tidigare erfarenheter. Detta innebar å andra sidan att de lyfte
in skillnaden mellan hårda och mjuka vokaler i lektion två och tre, trots att det
förändrade fokus från det avgränsade lärandeobjektet.
Manifestering av en trend
De i litteraturkapitlet angivna fenomenografiska studier som undersökt hur
lärare riktar medvetandeakten i samtal om undervisning bygger sina resultat
på intervjuer (Andersson & Lawenius, 1983; Annerstedt, 1991). Alexanderssons
(1994b) intervjuer utgick dessutom från videofilmade lektionsavsnitt. I denna
studie har ett aktivt försök gjorts att förändra riktningen på samtalen från att
primärt rikta sig mot olika arrangemang till att primärt rikta sig mot innehåll
och lärandets objekt. Dessutom introducerade forskarna en lärandeteori,
variationsteorin, successivt under studiens gång och resultaten visar att det gick
tämligen snabbt att ändra riktningen på samtalen då dessa aktualiserades i anslutning
till lärarnas konkreta arbete.
En ambition från forskarnas sida var att lärarnas förmåga att planera och
undervisa utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv skulle utvecklas under
studiens gång. Eftersom undervisning är interaktiv måste läraren under lektionen
agera utan att detta i förväg kan detaljplaneras och detta innebär att det
135