Avhandlingens - Umeå universitet

vid planeringen och emellanåt talade i variationsteoretiska termer, men när det
kom till praktisk handling kopplade de på ett naturligt sätt ännu inte denna till
variationsteorin. Vid några tillfällen följde man inte upp elevsvar som avvek
från lärarnas tänkta lektionsgång. Diskussioner som var planerade för att skapa
ett del-helhetsperspektiv utelämnades också. Frågor som ställdes till eleverna
var vid ett flertal tillfällen ledande och tycktes syfta till att de svar som eleverna
skulle ge var de som i planeringen framstod som förväntade.
Med elevresultat från de två första lektionerna i handen samt resultat från
förtest av den elevgrupp som skulle delta i den tredje lektionen planerades och
genomfördes denna utifrån en samtidig kontrast av tre tecken. Lotta, som var
den lärare som skulle genomföra lektionen, uttalade sig i positiva ordalag om
en ökad variation och det verkade också vara hon som mest använder det
teoretiska perspektivet i sin undervisning. Hon föreslog att punkten skulle hållas
konstant och att man skulle variera frågor och utrop mot denna. Hon följde
planeringen och gav eleverna möjlighet att samtidigt kontrastera samtliga tre
tecken. Transformering av meningar innehållande samma eller liknande ord
gjordes också för att eleverna skulle ges möjlighet att urskilja vad som är kritiskt
för att ett påstående kan förändras till en fråga eller ett utrop. På detta sätt
kunde eleverna erfara de samexisterande aspekterna som behövde beaktas för
att de skulle kunna avgöra vilket tecken som är lämpligast att använda vid avslutandet
av en mening. En viktig lärdom efter denna delstudies genomförande
var att då de tre tecknen behandlades samtidigt, ökade elevernas förmåga att
avgöra vilket tecken som var lämpligast att använda vid avslutandet av en mening.
Learning study tre
Den tredje studien genomfördes nästan exakt ett år efter att den första hade
avslutats. Eleverna gick i skolår fyra och deltagande lärare var samma som i
de två tidigare studierna. En av forskarna (F2) avslutade som tidigare nämnts
den föregående studien med en föreläsning för samtliga lärare i det rektorsområde
som de i studien ingående lärarna arbetade. Samtidigt inleddes också
planeringen av den tredje delstudien.
Lärandeobjekt tre
I de inledande diskussionerna framkom läsförståelse som lämpligt lärandeobjekt
för den tredje studien. Ett läsförståelsetest genomfördes också i de
aktuella klasserna. Vid ett senare möte kom lärarna emellertid fram till att de
ansåg att läsförståelse var ett för stort och brett område för att några effekter
på elevernas resultat skulle kunna märkas efter endast en lektion, d.v.s. ett
liknande resonemang som vid den första studien. Det visar lärarnas ökade
medvetenhet om hur ett lärandeobjekt kunde avgränsas inom den befintliga
112