Avhandlingens - Umeå universitet
Avhandlingens - Umeå universitet
Avhandlingens - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kunskap som redan finns i den existerande lärandepraktiken (Darling-Hammond<br />
& Bransford, 2005). Resultat från observationer som Lewis och Tsuchida (1998)<br />
har genomfört visar att japanska lärare till stora delar har lyckats vända sin<br />
undervisning från teaching as telling till teaching for understanding. Stigler<br />
och Hiebert (1999) och Yoshida (1999) ser i resultaten från olika tester (TIMSS,<br />
National Center for Education Statistics, 1996) att japanska elever, i jämförelse<br />
med elever i andra länder, visar ett högt resultat. Detta ser de som ett resultat av<br />
denna form av kompetensutveckling för lärare. På grund av deltagarnas olika<br />
utbildningssystem och skiftande kulturer är det problematiskt att jämföra<br />
resultat från internationella studier samtidigt som det är svårt att finna andra<br />
orsaker till de stora skillnaderna i TIMSS-resultaten (Stigler & Hiebert, 1999).<br />
På senare år har traditionen med Lesson study med goda resultat transfererats<br />
och till viss del omarbetats i USA (Lewis, 2002). Lewis ser detta som en bekräftelse<br />
på att det är möjligt att överföra den japanska modellen till andra kulturer.<br />
En traditionell Lesson study genomförs i ett antal steg vilka i korthet beskrivas<br />
som:<br />
1. En grupp lärare som undervisar i samma ämne och i samma skolår på en<br />
skola samlas för att bestämma det gemensamma och övergripande målet<br />
för den förmåga man under en viss lektion vill utveckla hos eleverna. Fokus<br />
under planeringsmötena är först och främst hur man ska kunna utveckla<br />
elevernas förståelse av ett specifikt objekt. Planeringen genomförs utifrån<br />
egna undervisningserfarenheter men också genom att man läser hur andra<br />
lärare har gjort i liknande situationer.<br />
2. Efter avslutad planering genomför en av lärarna en lektion i en klass och de<br />
övriga lärarna är med som åhörare och observatörer. Man har också förutbestämt<br />
hur de observerande lärarna ska agera, för att bilden av lektionen<br />
ska bli så noggrann som möjligt. Det händer också att man använder videodokumentation.<br />
3. I omedelbar anslutning till lektionen träffas lärarna återigen för att analysera<br />
vad som skedde under lektionen och hur den undervisande och de observerande<br />
lärarna har uppfattat lektionen. Fokus under diskussionerna ligger<br />
på lektionen och inte på den undervisande läraren.<br />
4. Utifrån denna analys revideras lektionsplaneringen och en av de övriga<br />
lärarna genomför den reviderade lektionen i en annan klass.<br />
5. Som avslutning analyserar samtliga närvarande lärare lektionen och därefter<br />
dokumenteras den för att andra lärare ska ha möjlighet att tillgodogöra sig<br />
de uppnådda resultaten (Isoda et al., 2007).<br />
Forskningslektionerna i en Lesson study framhålls av japanska lärare som<br />
betydelsefulla för deras professionella utveckling som lärare. I de flesta länder är<br />
det ovanligt att lärare får tillfälle att observera hur andra lärare undervisar om<br />
45