Avhandlingens - Umeå universitet

vara formad av forskarsamhället och också vara av politisk karaktär för att hålla
tillbaka lärarnas inflytande över skolans utveckling. Forskning kan beskrivas
som grundforskning eller tillämpad forskning. Skillnaden anses vara att grundforskningen
drivs av nyfikenhet och genererar ny kunskap medan den senare
formen anger hur resultaten från grundforskningen tillämpas. Carlgren (2006)
ser problem med denna uppdelning och menar att praxisnära grundforskning
i första hand syftar till kunskapsutveckling. Statens utredare Lars Haikola (SOU
2005:31) kritiserar däremot praxisnära grundforskning och anser att den är
”både mångtydig och motsägelsefull och att den inte fyller någon funktion som
beteckning på en forskningsinriktning” (s. 78). I litteraturen framstår begreppet
praxisnära grundforskning olika för olika uttolkare. Den definition som används
här är hämtad från Vetenskapsrådet (2003), där praxisnära forskning definieras
som forskning som bedrivs i nära anslutning till pedagogiska verksamheter.
Skillnaden mellan en akademisk och en praxisnära forskningsarena beskrivs
av Alexandersson (2006) som att forskaren på den akademiska arenan är den
som formulerar forskningsfrågor utifrån sitt eget intresse. Forskning på den
praxisnära arenan innebär däremot att lärare studerar sin egen verksamhet
med stöd av forskare. Även om såväl forskare som verksamma lärare är överens
om att resultaten som genereras från praxisnära forskning ska komma de
yrkesverksamma till del (Denscombe, 2000; Tiller, 1999) så får den praxisnära
grundforskaren av olika skäl kritik från såväl de yrkesverksamma lärarna som
från mera traditionellt forskarhåll. Själva hävdar de att deras ambition är att
forskningsresultaten ska ge påtagliga och praktiskt användbara resultat men
också leda till en mera generell teoriutveckling. Den kritik som framförs av de
yrkesverksamma lärarna gäller forskarens distanserade hållning och betoning
på generella aspekter. Från traditionellt forskarhåll är det den svaga teoriutvecklingen
som kritiseras (Nuthall, 2004; Ohlsson, 2002). Bland dem som granskar
kvaliteten på forskningsuppslag och publikationer finns det också många
som, enligt Kelly och Lesh (2002), förväntar sig att forskningen ska leda till
förändringar i såväl teori som i praktik. Stöd för att detta är möjligt återfinns
i den så kallade Pasteurs kvadrant där Stoke (1997) gör två distinktioner mellan
teoretiska vinster kontra inga omedelbara sådana, å ena sidan, och mellan praktiska
vinster kontra inga omedelbara sådana, å andra sidan. I detta visar han att
såväl grundforskning som det han kallar användarinspirerad forskning går att
förena (fig. 1). I Pasteurs praktiska arbete med öl- och vinframställning utvecklade
han samtidigt också vetenskapen kring mikrobiologi. En distinktion
mellan Pasteur och Bohr är att den senares forskning representerar den teoretiska
grundforskningen medan Edison i sin forskning fokuserade den praktiska
tillämpningen utan någon direkt tanke om vetenskaplig generalisering.
40