Avhandlingens - Umeå universitet

Genom metodens upprepade process möjliggörs att över tid kunna följa lärarnas
eventuella utveckling i ett teoretiskt perspektiv. Detta sker genom att studera
hur de samtalar om undervisning och hur de väljer ut och presenterar de olika
lärandeobjekten för eleverna. Den viktigaste aspekten när det gäller lärande
är att det skapas en progressiv förändring i vad vi kan eller gör. ”What creates
or shapes learning is a sequence of events or experiences, each one building
on the effects of the previous one” (Nuthall, 2005, p. 904). Genom att relatera
detta till Learning study som kompetensutvecklingsmetod för lärare kan varje
enskild lektion och varje samtal erbjuda möjlighet till progression i lärarnas
lärande.
Genom att lärarna i hög grad är involverade i processen och att avsikten
också är att de ska avgöra delar av forskningens innehåll i sitt val av lärandeobjekt
kan Learning study placeras som en praxisnära grundforskningsmetod
då en sådan enligt Denscombe (2000) kännetecknas av:
48
[…] en tendens att involvera dem som berörs av forskningen
i utformningen och genomförandet av undersökningen – att
uppmuntra dem att delta som medarbetare i undersökningen
snarare än som föremål för den. (s. 71)
De forskare som genomfört forskning med Learning study som metod har
oftast själva kommit från skolans värld och varit väl insatta i den inre verksamheten.
Detta kan möjligen bidra till en balans mellan praktisk handling
och teoretisk granskning. Forskningsresultaten kommer lärarna till del genom
samtal, nätverksträffar och skrifter.
Studiens uppläggning och design
Studien genomfördes enligt den ovan beskrivna Learning study-modellen under
en kompetensutvecklingsperiod för verksamma lärare. Avsikten var att studera
vilka eventuella skillnader som kunde observeras i lärarnas samtal kring undervisning
av specifika lärandeobjekt samt i den genomförda undervisningen.
Det var även av intresse att studera huruvida dessa eventuella skillnader kunde
relateras till det variationsteoretiska perspektivet som ramverk.
Datainsamlingen genomfördes under en tidsrymd av ett och ett halvt år och
under denna tid träffades tre lärare (fyra vid de första fyra mötena) från tre
olika skolor och en eller två forskare från högskolan nitton gånger. Vid ett tillfälle
deltog ytterligare en i projektet ingående forskare. Dessutom var lärarna
närvarande vid två storföreläsningar kring variationsteorin. Vid tre tillfällen
uppstod problem med tekniken vid inspelningarna. Det innebär att sexton
transkriberade planerings- och analyssamtal tillsammans med nio videoinspelade
lektioner utgör denna studies material. Även elevernas resultat på för- och