Avhandlingens - Umeå universitet
Avhandlingens - Umeå universitet
Avhandlingens - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Om man endast intresserar sig för det fokuserade lärandeobjektet d.v.s. elevernas<br />
förmåga att på ett riktigt sätt använda sig av frågetecknet, visar nedanstående<br />
siffror en ökning i det fördröjda eftertestet i förhållande till det direkta eftertestet<br />
efter den tredje lektionen.<br />
Tabell 15. I procent rätt utsatta frågetecken. F = förtest; E1 = test direkt efter lektionen;<br />
E2 = fördröjt eftertest fyra veckor efter lektionen<br />
KS2 Lektion 1 (n = 11) Lektion 2 (n = 18) Lektion 3 (n = 6)<br />
%<br />
riktiga<br />
svar<br />
Tabellen ovan visar att elevernas resultat vad gäller utsättandet av frågetecken<br />
på rätt ställe på gruppnivå har förbättrats efter samtliga lektioner. Störst ökning<br />
i procent kan noteras i grupp två. Eleverna i den tredje gruppen hade redan<br />
vid förtestet en hög procent riktiga svar. I det fördröjda testet fyra veckor efter<br />
den genomförda lektionen fortsatte resultatet vad gäller frågetecknet att öka<br />
för dessa elever. Det var i denna lektion som den största variationen förekom,<br />
och där eleverna tydligast erbjöds att erfara såväl skillnaden mellan frågetecken<br />
och punkt som mellan frågetecken och utropstecken. Det sammanlagda resultatet<br />
av samtliga tre tecken sjunker däremot i samtliga de fördröjda eftertesten.<br />
Sammanfattning och analys av Learning study två<br />
Riktningen på samtliga lärares samtal och handlingar förändrades under delstudiens<br />
gång till att primärt rikta sig mot innehållets behandling. Detta skedde<br />
utan några större problem och det verkade vara naturligt för lärarna då frågorna<br />
aktualiserades i anslutning till deras konkreta undervisningssituation. Utskrifterna<br />
från samtalen visar att lärarnas fokus hade förändrats och flertalet diskussioner<br />
fördes på ett mindre splittrat och mer distinkt sätt än i den föregående delstudien.<br />
De metoddiskussioner som förekom visade sig oftast vara kopplade till behandlingen<br />
av undervisningsinnehållet och föranledda av den pågående lektionsplaneringen.<br />
Lärarna hade också urskiljt vad ett avgränsat lärandeobjekt kan<br />
innebära och liksom i den föregående delstudien var det Linda som gav förslag<br />
på lärandeobjekt, men Lisa och Lotta var nu mera aktiva i samtalen. De hade<br />
förstått att lärandeobjektet skulle vara något de upplevde att eleverna hade haft<br />
svårt att utveckla kunskap om. Tidigare hade de tolkat det som att lärandeobjektet<br />
skulle vara okänt för eleverna. Att ett mätbart resultat redan efter en lektion<br />
110<br />
F<br />
59<br />
E1<br />
73<br />
E2<br />
73<br />
F<br />
50<br />
E1<br />
83<br />
E2<br />
81<br />
F<br />
83<br />
E1<br />
92<br />
E2<br />
100
Change language