Avhandlingens - Umeå universitet

Det finns alltså tre former av lärandets objekt: det intentionella, det iscensatta
och det erfarna lärandeobjektet. Att använda såväl ”iscensatt” som ”erfaret”
lärandeobjekt visar att eleverna inte alltid lär det som var intentionen med
en lektion. Vad som är möjligt att lära framträder i det iscensatta lärandeobjektet,
medan det erfarna lärandeobjektet visar sig utifrån vad varje elev
urskiljde (Marton & Tsui, 2004).
För att lära krävs att det är möjligt för den lärande att urskilja vissa kritiska
aspekter, som den tidigare inte fokuserat eller som den tagit för givna, och
samtidigt fokusera dessa.
There is no learning without discernment, as learning means
being able to discern certain critical aspects of the phenomenon
that one previously did not focus on or which one took for
granted, and simultaneously bringing them into one’s focal
awareness. (Marton, 1999, p. 39)
Ett objekts kritiska aspekter ska i detta sammanhang förstås som alla de aspekter
som är nödvändiga för att definiera ett objekt. De kritiska skillnaderna innebär
att alla elever inte har utvecklat den förmåga som avses. De kritiska aspekterna
måste därför förstås empiriskt i förhållande till vad som är kritiskt för gruppen
elever. De aspekter vi urskiljer är de som vi uppfattar som kritiska i förhållande
till sammanhanget (Marton & Tsui, 2004). Om jag till exempel ber någon
ge mig ett äpple och det endast finns gröna äpplen är aspekten färg ovidkommande.
Om det däremot finns gröna och röda äpplen att tillgå kan färg
vara en kritisk aspekt.
Centrala begrepp i variationsteorin
Begreppen simultanitet, urskiljning och variation är centrala inom variationsteorin.
Det teoretiska antagandet är att lärande förutsätter en erfaren variation
där lärande ses som en förändring i den lärandes förmåga att erfara någonting
nytt i omvärlden (Marton & Tsui, 2004). Man måste ha erfarit ett fenomens
variation för att förstå dess mening, d.v.s. det vi erfar är hur något skiljer sig
från något annat.
Marton (2006a) refererar till de Saussure som menar att varje ord som
uttalas också omfattar alla andra ord som kunde ha uttalats. Ett ords innebörd
härrör bland annat från vad det är ett alternativ till. Innebörden av en specifik
färg urskiljs i förhållande till en bakgrund av alla de färger vi sett. Att se att
någonting är rött förutsätter att vi har sett andra färger förut, d.v.s. rött innebär
också ”inte gult” och ” inte blått”. Om vi vill lära ett barn vad grönt är så kan
vi visa barnet ett grönt äpple, en grön boll och en grön tröja och berätta att
samtliga har färgen grön. För att förstå vad grönt är måste emellertid barnet
23