Avhandlingens - Umeå universitet

om att överlämnandet av det pedagogiska ansvaret från staten till lärarna
skulle leda till att en kreativitet skulle frigöras och att detta skulle leda till att
undervisningen utvecklades. Läroplanen (Lpo 94, Utbildningsdepartementet,
2004) utvecklades också enligt utredaren med en stor tilltro till att lärarna
hade förmågan att självständigt omsätta de statliga kraven till praktisk undervisning.
Genom statens bristande föreskrifter om hur arbetet i skolan ska gå
till menar man idag att vägen öppnats för kritik mot skolan och dess personal.
Detta kan jämföras med den utredning som Skolöverstyrelsen gjorde för 50
år sedan där också den förändrade samhällsutvecklingen angavs som orsak
till statens övertagande av lärarnas fortbildning (Alexandersson & Öhlund,
1986).
Den sammanfattande bedömning som statens utredare gör (SOU 2007:28)
är att kunskapsinnehållet i skolan idag inte kan relateras till den rådande
läroplanen (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2004) utan i hög grad istället
är påverkat av tidigare läroplaners kursplaner. En möjlig orsak till detta kan
som jag uppfattar det vara de ständiga politiska förändringar som styr lärarnas
verksamhet. I regeringens proposition (1999/2000:135) konstateras att
nyutexaminerade lärare endast utgör en mycket liten del av det totala antalet
lärare i förskolan och skolan. Man förutser omfattande pensionsavgångar
under de närmaste åren, d.v.s. under början av 2000-talet. Detta innebär att
merparten av de lärare som ännu är tongivande i skolan har utbildats utifrån
andra läroplaner och att de ovan redovisade resultaten knappast gäller de
lärare som utbildats utifrån den målstyrda läroplanen (Lpo 94, Utbildningsdepartementet,
2004). Deras arbete kan endast i marginell betydelse ännu
ha slagit igenom i skolans vardag, men har i hög grad påverkats av den
kultur som i dagsläget är tongivande i skolan. Ett sätt att föra samman
lärare med olika utbildningsbakgrund, lärarstuderande och lärarutbildare
är just Learning study-metoden. Eftersom den kan användas för att utveckla
vitt skilda kunskapsområden eller färdigheter är den möjlig att använda i
hela lärarutbildningen. Dess fokus på lärandets innehåll förenar dessutom
ämnesstudier med forskning om lärande. En förhoppning är att metodens
förtjänster ska innebära att svenska lärare ges möjlighet att utveckla kunskap
om hur de kan använda den för att utveckla såväl sitt eget som elevers lärande.
155