Avhandlingens - Umeå universitet
Avhandlingens - Umeå universitet
Avhandlingens - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Elevernas resultat<br />
Elevernas förståelse av det valda lärandeobjektet kartlades före och efter lektionerna.<br />
För att finna de kritiska aspekterna gjordes ett förtest. I omedelbar<br />
anslutning till lektionerna gjordes därefter ytterligare ett för- och ett eftertest.<br />
Fyra veckor efter lektionens genomförande gjordes ett fördröjt eftertest. Utformningen<br />
gjordes lik de prov som eleverna var vana vid i det ordinarie skolarbetet.<br />
Antalet elever i varje klass varierade från 8 till 21 vilket innebär att någon jämförelse<br />
mellan klasserna är svår att göra. Fokus ligger istället på resultat på gruppnivå<br />
mellan för- och eftertest och fördröjt eftertest, kopplat till lärarnas lärande<br />
om elevernas lärande.<br />
Urval av deltagare<br />
Ett urval kan göras på olika sätt och en distinktion mellan sannolikhetsurval<br />
och icke-sannolikhetsurval brukar göras. Ett sannolikhetsurval kan antingen<br />
göras slumpmässigt eller mera systematiskt. Ett ickesannolikhetsurval görs<br />
på andra grunder. Det kan till exempel vara svårt att inkludera tillräckligt stort<br />
urval i undersökningen. En form av icke-sannolikhetsurval är det subjektiva<br />
urvalet av deltagare, vilket innebär att deltagarna handplockas utifrån det syfte<br />
forskaren har med sin studie (Denscombe, 2000). Urvalet av deltagare kan<br />
beskrivas som subjektivt. Även om de tre deltagande lärarna från början var<br />
okända för mig, kände jag tämligen väl till deras skolor. Ett subjektivt urval<br />
kan innebära att forskaren närmar sig deltagarna utifrån antagandet att just<br />
de deltagarna ska kunna ge den bästa informationen. Det är svårt att avgöra<br />
vilken skola eller vilken lärare som skulle kunna ge den bästa informationen<br />
för en studie av detta slag.<br />
År 2001 genomfördes en förstudie där tre skolor och totalt sju lärare från<br />
tre olika kommuner med elever i skolår två ingick (Holmqvist, 2001). Urvalet<br />
av skolor grundade sig på att de skulle vara belägna på landsbygden eller i<br />
mindre samhällen. En av de nu medverkande skolorna deltog i förstudien<br />
och när det projekt som ligger till grund för denna avhandling inleddes gick<br />
dessa elever i skolår tre. Den lärare som var ansvarig för dem tillfrågades om hon<br />
var intresserad av att ingå i studien. Genom områdeschefen i samma kommundel<br />
erhölls ytterligare två lärare med elever i samma skolår. Dessa undervisade i<br />
skolår tre och var positiva till deltagande. De erhöll de fingerade namnen Linda,<br />
Lisa och Lotta.<br />
Det var 41 elever i skolår tre (skolår fyra i Learning study två och tre) med<br />
en genomsnittsålder av nio år och åtta månader (i Learning study tre tio år<br />
och åtta månader), som deltog i studien. Detta innebar att samtliga elever i<br />
skolår tre i den kommundel där undersökningen genomfördes var med i studien.<br />
Eleverna tillhörde tre olika landsbygdsskolor och bestod totalt av 24 flickor<br />
och 17 pojkar. Uppdelningen är inget som beaktas i resultatredovisningen. Den<br />
52