Avhandlingens - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

är av stor betydelse att lärarna gör teorin till sin egen (Marton) 13 . Introduktionen av variationsteorin gjordes i nära anslutning till den första lektionen i den första delstudien, vilket innebar att lärarnas möjlighet att inledningsvis beakta denna i sin planering var begränsad. Genom att lärarna försökte förstå variationsteorin i förhållande till sin tidigare undervisning är rimligtvis de genomförda lektionerna inte exempel på lärarnas ordinarie undervisning. Den inledande introduktionen tjänade avsiktligt till att endast beskriva teorin i grova drag, eftersom syftet hela tiden var att teorin skulle introduceras under arbetets gång i den första cykeln. Lärarna var inte vana vid att diskutera undervisningsinnehåll med kollegor och detta präglade troligen också de inledande samtalen, liksom att de inte kände varandra och därför kanske inte ställde de frågor som hade behövt ställas. De olika delstudierna syftade till en progression i lärarnas förståelse av perspektivet och vid analys av den första delstudiens resultat framstår vissa lärdomar som tydligare än andra. Från att inledningsvis ha talat om ett konstant lektionsinnehåll som i samtliga lektioner skulle behandlas så lika som möjligt avseende metod förändrades samtalen till att gälla olika sätt att behandla innehållet. Det nödvändiga skiftet mellan perspektiven – att se metoden som förgrund till att se innehållet som förgrund, skedde i den första studien. Metoder och innehåll betraktades också som två separata delar utan inbördes koppling men under studiens gång förändrades riktningen i samtalen till att koppla de två delarna tydligt till varandra. Ovanan att explicit tala om lärandets innehåll visade sig då lärarna hade uppenbara problem med att avgränsa ett lärandeobjekt. Även här utvecklades lärarnas förståelse för teorins tolkning av vad ett lärandeobjekt är och hur dess kritiska aspekter kan urskiljas. Inledningsvis visade det sig vara svårt att urskilja vilka aspekter som var kritiska i förhållande till elevgruppen. Den kontrast som två olika texter utgjorde var till exempel för flertalet elever svår att urskilja. Analysen av de inspelade lektionerna visade också en avsaknad av ett del-helhetsperspektiv i förhållande till lärandeobjektet. Delar av lektionerna som hade betydelse för elevernas förståelse behandlades som separata delar utan koppling till varandra. Genom att lärarna inte utgick från elevernas perspektiv blev det inte möjligt att utveckla förståelsen för vad de kritiska aspekterna var. Även inom denna del kan en utveckling av lärarnas lärande befästas i den första studien. I den andra delstudien framkom att en kontrastering av lärandeobjektets olika aspekter tycks vara mera framgångsrik än en mera sekventiell behandling. Att lärarna kom fram till detta visar hur de tagit till sig det teoretiska ramverket och börjat analysera sitt arbete utifrån detta. Möjligheten att i den inledande 13 Marton, F. Anteckningar från föreläsning vid Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete (NaPA) internat i Malmö den 26 april 2006. 136
lektionen urskilja hur de olika delarna, d.v.s. vilka skiljetecken som kan användas för att avsluta en mening, förhöll sig till helheten som här representerades av olika typer av meningar begränsades. De meningar som eleverna uppmanades att sortera var fristående från varandra, vilket innebar att möjligheten att erfara alla de aspekter som krävs för att på ett korrekt sätt avsluta en mening inte gavs. Då samtliga tre tecken i den avslutande lektionen kontrasterades uppnåddes störst ökning uttryckt i elevresultat. Den andra studiens val av lärandeobjekt var också tydligare avgränsat, men osäkerheten från den första delstudien ledde till en underskattning av elevernas tidigare erfarenheter i förhållande till lärandeobjektet och även den inledande texten erbjöd ringa utmaning i förhållande till elevgruppen. Detta förändrades emellertid till den andra lektionens genomförande, vilket också påverkade resultaten. Förändringarna visar hur lärarna nu tog elevernas perspektiv i beaktande. Val av ett avgränsat lärandeobjekt vållade i den tredje delstudien vissa problem för lärarna, vilket de själva ganska omgående observerade. Förslag till lärandeobjekt gjordes då av oss forskare liksom den text som eleverna arbetade med under lektionen. Redan vid den första planeringen talade lärarna om en samtidig kontrast av samtliga tj-ljudets stavningar men även av en kontrast mot sj-ljudet. Resultaten pekar också mot att detta var mest givande för elevernas förståelse av lärandeobjektet. Deras ambitioner att därefter utmejsla lärandeobjektet än tydligare genom att dels minska variationen och utesluta kontrasten med sjljudet, dels öka genom att möjliga sätt att stava tj-ljudet ökade samt kontrasten mellan hårda/mjuka vokaler infördes, är tydlig. Detta var emellertid inte framgångsrikt, och visar svårigheten att på förhand veta vilken typ av variation som är avgörande för elevers möjligheter att lära. När det gäller riktningen på lärarnas samtal på gruppnivå kan tre kategorier eller nivåer identifieras. Dessa kan förstås utifrån studiens syfte att observera eventuella skillnader i lärares samtal kring specifika lärandeobjekt under en kompetensutvecklingsperiod, samt om dessa eventuella skillnader kan relateras till insikter i variationsteorin. Min definition av kategorierna är enligt följande. Kategori A: Lärarnas samtal riktar sig primärt mot undervisningsmetoder utan någon koppling till behandlingen av lärandets innehåll Kategori B: Lärarnas samtal riktar sig primärt mot behandlingen av lärandets innehåll Kategori C: Lärarna samtalar om behandlingen av lärandets innehåll i teoretiska termer 137
Page 1 and 2:
Att bli bättre lärare Hur undervi
Page 3:
Gustavsson, Laila, 2008: Att bli b
Page 6 and 7:
Jag vill också rikta ett varmt och
Page 8 and 9:
Kapitel IV - Resultat .............
Page 11 and 12:
Kapitel I - Introduktion Klyftan me
Page 13 and 14:
som föreståndare och rektor med a
Page 15:
Avgränsningar Lärande sker både
Page 18 and 19:
måste denna inlemmas i lärarnas p
Page 20 and 21:
i elevernas kunskap kan främja lä
Page 22 and 23:
hantera det specifika innehållet p
Page 24 and 25:
ha upplevt minst en annan färg och
Page 26 and 27:
Samtliga 30 elevers unika uppfattni
Page 28 and 29:
pekar istället på individen, som
Page 30 and 31:
gäller kompetensutveckling i förh
Page 32 and 33:
införstådda kunskapen, har blivit
Page 34 and 35:
Lawenius studie syftade till att un
Page 36 and 37:
Forskarna konstaterar att Learning
Page 38 and 39:
38 By not learning about our own la
Page 40 and 41:
vara formad av forskarsamhället oc
Page 42 and 43:
hur skolan som undervisningspraktik
Page 44 and 45:
Design experiment Design experiment
Page 46 and 47:
samma objekt (Lewis, 2002). Det är
Page 48 and 49:
Genom metodens upprepade process m
Page 50 and 51:
Vid det allra första mötet mellan
Page 52 and 53:
Elevernas resultat Elevernas först
Page 54 and 55:
Kommunikativ engelska (10 poäng) v
Page 56 and 57:
sättet vad gäller analys av utskr
Page 59 and 60:
Kapitel IV - Resultat Den empiri so
Page 61 and 62:
Lärarnas val av lärandeobjekt gjo
Page 63 and 64:
Lotta: Det här med alfabetesordnin
Page 65 and 66:
Resultaten av analysen visar att de
Page 67 and 68:
F2: Har man då en medveten … lä
Page 69 and 70:
Lotta: Idag ska ni få höra två e
Page 71 and 72:
Lotta: Men skulle de bli mer lika o
Page 73 and 74:
Tabell 5. Antalet adjektiv och verb
Page 75 and 76:
för att ge eleverna möjlighet att
Page 77 and 78:
Elevernas resultat i lektion två D
Page 79 and 80:
Linda: Dom var så på hugget va. T
Page 81 and 82:
Elever: Nej (många elever svarar n
Page 83 and 84:
Trots lärarens försök att föra
Page 85 and 86: Lisa: Sen är det ju så också att
Page 87 and 88: Lotta: Ja, så läser du någon dik
Page 89 and 90: som skulle tjäna som kontrast. Vid
Page 91 and 92: för lärarna att finna ett lärand
Page 93 and 94: Lärandeobjekt två I samband med a
Page 95 and 96: Lektion ett till tre Tabell 10. Öv
Page 97 and 98: Linda: … när man blandar in det
Page 99 and 100: Ellen: När man frågar någon hur
Page 101 and 102: Elise: Punkt. Linda: Ja, det passar
Page 103 and 104: Forskare F3 menade att av det han s
Page 105 and 106: meningar mellan påståenden och fr
Page 107 and 108: Lotta: Hur visste du att det skulle
Page 109 and 110: Elevernas resultat i lektion tre Ta
Page 111 and 112: skulle uppnås hade blivit klarlagt
Page 113 and 114: tidsramen. På ett förslag från o
Page 115 and 116: Planering av lektion ett Den inleda
Page 117 and 118: Linda: Men jag skulle kunna tänka
Page 119 and 120: Ester: Kina det är ju ett land men
Page 121 and 122: Lisa: Mm kikhosta vilket är tj-lju
Page 123 and 124: variationen avseende möjliga sätt
Page 125 and 126: eleven som förde det på tal. Lär
Page 127 and 128: Lektion tre Den tredje lektionens i
Page 129 and 130: Elevernas resultat i Learning study
Page 131 and 132: Linda: Det måste ju komplettera va
Page 133 and 134: • Att få planera tillsammans med
Page 135: Lisa däremot från att en samtidig
Page 139 and 140: Inom projektets ram undervisade var
Page 141 and 142: d.v.s. eleverna gavs inte möjlighe
Page 143 and 144: Kapitel V - Diskussion I detta kapi
Page 145 and 146: Utifrån den förändring av riktni
Page 147 and 148: upp av läraren. Detta innebar att
Page 149 and 150: i förhållande till lärandeobjekt
Page 151 and 152: m.m. Detta innebar att någon tid t
Page 153 and 154: Fortsatt forskning All forskning sk
Page 155 and 156: om att överlämnandet av det pedag
Page 157 and 158: Summary Introduction The gap betwee
Page 159 and 160: about it based on our knowledge of
Page 161 and 162: Although the differences were very
Page 163 and 164: Referenser Alexandersson, M. (1994a
Page 165 and 166: Ekholm, M. (2006). Att lära som l
Page 167 and 168: Martinsson, A. (1978). Språket i f
Page 169 and 170: SFS 1985:1100. Skollagen, 2. kap. 7
Page 171 and 172: Bilaga 1 Nedanstående tabell anger
Page 173 and 174: Bilaga 2 Kursplan i skolämnet sven
Page 175 and 176: Godkännande för medverkan i forsk
Page 177 and 178: 4.c. Undervisningsbild Learning stu
Page 179 and 180: upp fisken och skulle precis spring
Page 181 and 182: Bilaga 6 6.a. Text använd i förte
Page 183 and 184: Bilaga 8 Stavningsprov i studie tre
Page 185 and 186: 9.b. Brevet som eleverna arbetade m
Page 187 and 188:
Doktorsavhandlingar inom den Nation
Page 189 and 190:
Doktorsavhandlingar i pedagogiskt a
show all

Avhandlingens - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?