Avhandlingens - Umeå universitet

Jaworski (2004) är tveksam till att kalla en Learning study för ett samarbete
mellan forskare och lärare då hon ser forskarens roll som betydande. Analysen
av de två första delstudierna visade att en ganska jämbördig samverkan
förekom, men då studien gick över till sin sista del förändrades förhållandena
och forskarnas deltagande blev mer påtagligt. Val av lärandeobjekt gjordes
utifrån forskares förslag och det material som användes av eleverna under
lektionerna utarbetades av en av forskarna (F1). Sådant material hade i de
tidigare delstudierna konstruerats av lärarna själva. En förklaring till denna
glidning från ett förhållande till ett annat var inget som klart uttalades.
Problem som identifierats i studien kan till stora delar förklaras utifrån
lärares ovana att diskutera lärandets innehåll. Variationsteorin som verktyg
blev något helt nytt för lärarna och deras lärprocess initierades varsamt i studie
ett. Lärarna kände inte varandra vid studiens inledning, och de kom dessutom
från tre olika skolor. Eftersom lärares arbete anpassas till de omständigheter
de arbetar i och där villkoren för skolarbetet i stor utsträckning utformas av
lärarna själva (Carlgren, 1999) är det möjligt att deras respektive ordinarie
undervisning såväl innehållsligt som organisatoriskt var olika. De samtal
som genomfördes tillsammans med oss forskare var de enda samtal som
lärarna utifrån studien gemensamt deltog i. Kollegorna på respektive skolor
uttalade dessutom en viss kritik mot deltagandet i projektet. Bland annat
uppfattades kritik mot att deltagandet i projektet tog tid från det ordinarie
arbetet i skolan. Även den uteblivna extra ersättningen/timtilldelningen från
skolans sida till lärarna uppfattade man kritiserades. Detta innebar att lärarna
avstod från att diskutera innehållet i studien med lärarna i de ordinarie
arbetslagen. Detta stämmer väl överens med resultaten i Robertson Hörbergs
(1997) studie där lärararbetet fortfarande visade sig vara ett ensamarbete
och att lärare som hade annorlunda teorier och värderingar kunde känna
sig isolerade på sin arbetsplats. Att endast vid ett fåtal tillfällen få sätta ord
på sina tankar kring undervisningen påtalades av lärarna som en brist för
att en djupare förståelse skulle kunna nås.
I en interventionsstudie som denna är det viktigt att de verksamma upplever
ett eget behov av lärande för att ett framgångsrikt resultat ska uppnås (Their,
1999) och den tveksamhet som lärarna inledningsvis visade mot att delta i
projektet kan hänföras till en känsla av att behandlas som objekt från rektorernas
sida. Det var dessa som vid förfrågan ställt sig positiva till deltagande.
En skolpraktik är komplicerad och i samtalen med lärarna framkom bland
annat att det brustit i kommunikationen mellan skolledare och personal och
att den information som i god tid lämnats till rektorerna stannat där och inte
vidarebefordrats till lärarna. Dessutom erhöll lärarna ingen kompensation
för sitt deltagande i projektet. De gemensamma mötena ägde rum på den
tid som lärarna hade till förfogande för möten på skolan, elevvårdskonferenser
150