Avhandlingens - Umeå universitet

Linda: … när man blandar in det med frågetecken, om man
säger att det ska stå efter en fråga så tittar dom på en
som man kom från mars.
Lisa gav stöd till Lindas argument om att endast kontrastera två tecken och
menade att om det var hon som skulle undervisa skulle hon börja med två olika
meningar. Lotta visade sig däremot vara tveksam till den begränsade variationen
och menade att i senare lektioner kunde man mycket väl ta med utropstecknet
också.
Lotta: Punkt känner de igen så det blir egentligen bara en sak
som är ny i alla fall.
Men det är väl också det vi kan variera mellan lektionerna,
vilket vi erbjuder, hur mycket ta med alla
eller bara två skiljetecken.
Linda däremot förespråkade en mera sekventiell undervisning om det blev
problem med kontrasteringen av två tecken. Hon ville då helt utesluta kontrasteringen
och återvända till att undervisa om ett tecken i taget. Lisa funderade
också på att man möjligtvis borde minska variationen och vänta med att
kontrastera frågor med frågeord och frågor utan frågeord till en annan lektion
och i den här första endast utgå från frågor som innehöll frågeord.
Linda utgick från att det var hon som skulle förklara för eleverna och därefter
skulle de reflektera utifrån hennes förklaring. Genom detta tillvägagångssätt
begränsades förmodligen möjligheten att ta till vara elevernas spontana tankar
om interpunktion.
Linda: Man får ju börja med liksom att förklara att punkt
och frågetecken är en sorts skiljetecken som talar om
att nu är denna meningen klar. Om det sen är en fråga
eller ett påstående det får man ju liksom ta reda på.
Och sen får de varsin mening och man … då har
förklarat och så får de fundera …
Det gemensamma beslutet som togs inför genomförandet av lektionen var
att frågetecken och punkt skulle kontrasteras och att man endast skulle arbeta
med frågor som innehöll frågeord.
97