jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

128 välfärd, jämlikhet och folkhälsa
där de kombinerar Jahodas funktionella analys av arbetet med en syn på
individen som aktiv aktör (se även [80] och [81]). Arbetslöshetens effekt på
individen är beroende av hur individen förhåller sig till de två dimensionerna,
och hur centralt arbetet är för identiteten. Resultaten stödjer hypotesen
i så måtto att de med störst behov av arbete också har den sämsta psykiska
hälsan liksom förbättrar sin hälsa mest vid återanställning. Vidare visar det
sig att de som fortfarande är arbetslösa men vars ekonomiska och psykosociala
behov av arbete har minskat också förbättrar sin hälsa över tid. De
har alltså anpassat sig till situationen som arbetslös.
Den senare tidens studier visar övertygande att den ekonomiska situationen
har en medierande effekt på sambandet mellan arbetslöshet och
hälsa. Samtidigt betonas inom ekonomisk teori betydelsen av ekonomiska
incitament för arbetslösas sökbeteende (10). Det psykosociala behovet av
arbete anses enligt dessa teorier vara lågt. Tidigare studier visar att förändringar
i A-kassenivåerna kan påverka arbetslöshetstiderna, samt att
övergång till sysselsättning mycket markant ökar när utförsäkring från
A-kassan närmar sig. (Ett förhållande som även kan vara en effekt av
arbetsförmedlingens ökade insatser, förf. anm.) Det kan alltså finnas en
konflikt mellan en effektiv arbetsmarknad och att värna den psykiska hälsan
hos de arbetslösa. Flera av de ovan refererade studierna har undersökt
jobbsökaraktivitet i relation till den ekonomiska situationen.
Alm (78) visar att skillnaden mellan olika grupper av arbetslösa med
avseende på jobbsökning är mycket liten. Ingen signifikant skillnad fanns
mellan dem som hade respektive inte hade A-kassa. En annan studie visar
att de som sökte mest flitigt var de med sämst ekonomi och sämst psykisk
hälsa, men trots detta hade de längst arbetslöshetstid och minst möjlighet
att få jobb (82). Lägst arbetsvilja och lägst sökaktivitet hade de med god
psykisk hälsa och god ekonomi, men de hade störst möjlighet att få ett
jobb. Under denna period (1996) var det tydligt att arbetsgivarna valde
bort långtidsarbetslösa samt sådana med psykiskt nedsatt hälsa. Dessa
studier visar att arbetslösa generellt har ett högt arbetsengagemang oavsett
ekonomisk ersättning, samt att det inte enbart är individens sökbeteende
som avgör om man lyckas finna ny anställning.
I ovanstående longitudinella studier har man har utgått ifrån en grupp
som redan är arbetslösa och följt dessa över tid. Man har kontrollerat för
men inte explicit undersökt selektionseffekter. Hallsten samt Eriksson och