jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

132 välfärd, jämlikhet och folkhälsa specifika kvaliteter som denna åtgärd har – man deltar i arbetslivet tillsammans med kolleger på en vanlig arbetsplats, till skillnad från övriga program där den arbetslöse deltar i utbildning och andra aktiverande åtgärder tillsammans med arbetslösa i samma situation. De som deltog i arbetspraktik hade också större möjlighet att få anställning i jämförelse med öppet arbetslösa och de i aktivitetsgarantin. Skillnaden var dock inte så stor mot arbetsmarknadsutbildning vad gäller jobbmöjlighet. Strandh menar att arbetspraktik till sin karaktär kräver mer av eget initiativ och att den arbetslöse kan sägas ha tagit kontroll över sin situation (är ”proaktiv” enligt Fryers terminologi), vilket kan förklara den långsiktiga förbättringen av den psykiska hälsan. Det finns förmodligen en selektion till denna åtgärd. Hälsoeffekterna av Komvux-kurser, exempelvis Kunskapslyftet, som erbjuds arbetslösa och andra med svag arbetsmarknadsposition tillhör de områden som är i stort outforskade. En studie av Strandh visade dock att de som lämnade arbetslöshet för att börja på Komvux inte förbättrade sin psykiska hälsa till skillnad från dem som studerade på högskola. Något som han menar kan bero på att studier på gymnasienivå inte på ett avgörande sätt förändrar den osäkra situationen och inte innebär att individen återtar kontrollen över sin livssituation (81). Man kan anta att samma resonemang kan appliceras på vuxenstudier som på arbetsmarknadspolitiska program – att deras hälsoeffekt är beroende av den allmänna konjunkturen liksom framtidsutsikterna och det specifika innehållet i utbildningen. Grupper med svag arbetsmarknadsposition Ungdomar Som kommittén Välfärdsbokslut konstaterat tillhör ungdomar den grupp som fick se de största välfärdsförlusterna under 1990-talet, och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden var en viktig orsak till detta (2). I gruppen 16–24 år var arbetslösheten som mest 18,4 procent 1993. Sedan dess har arbetslösheten successivt sjunkit, men ligger fortfarande år 2001 på 8 procent i denna grupp (mot 3,7 % 1990). Relationen mellan olika åldersgrupper ser ungefär likadan ut nu som 1990, men nivåerna är ungefär
arbetsmarknadsposition och hälsa 133 dubbelt så höga som då. Att arbetslösheten minskade för den yngsta gruppen efter 1993 berodde på att en mängd arbetsmarknadspolitiska åtgärder då sattes in som var riktade mot yngre, vilket innebar att de inte längre räknades som arbetslösa enligt den officiella definitionen (20). Många yngre lämnade också arbetskraften för att studera under dessa år (se avsnitt ”Ej i arbetskraften”). År 1990 hade 70 procent arbete vid 20 års ålder medan motsvarande andel uppnåddes först vid 26 års ålder 1999 (94). För ungdomar är utbildning en nyckelaspekt för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, varför den grupp som inte har en gymnasieexamen är särskilt viktig att följa. Utrikes födda Utrikes födda, som nu uppgår till närmare en miljon, hade stora svårigheter på arbetsmarknaden under 1990-talet (2). Gruppen är mycket heterogen och en stor del av de välfärdsproblem som finns i gruppen har burits av de flyktingar som kom hit under det tidiga 1990-talet, främst från det forna Jugoslavien samt från Iran och Irak. Även de utrikes födda som tidigare haft arbete hade dock större risk att bli arbetslösa, enligt analyser av SCB:s LOUISE/Stockholmsdatabas (94). Mellan 1997 och 2001 steg andelen sysselsatta med nästan 40 procent för utomnordiskt födda. Fortfarande är dock arbetslösheten nästan fyra gånger så hög i gruppen som för svenskfödda (11 mot 3 %) (15). Dessutom är det ganska vanligt att utomnordiskt födda med högskoleutbildning tvingas ta jobb som de är överkvalificerade för. Bakom detta kan ligga både etnisk diskriminering och en dålig förmåga att bedöma utländska examina hos arbetsgivarna. Samtidigt finns också en icke obetydlig grupp utrikes födda med låg utbildning och brister i svenska språket. (Se vidare kapitel 6.) Äldre Arbetslösheten är visserligen lägst i den äldsta gruppen (55–64 år), men de som blir arbetslösa har särskilt svårt att finna ett nytt jobb. Enligt AMS hade mer än hälften av de inskrivna i denna åldersgrupp en total inskrivningstid överstigande två år i mars 2002 (15). För kvinnor är andelen över 60 procent. Ett skäl till de äldres stora svårigheter, förutom lägre utbildningsnivå och åldersdiskriminering, är de högre kostnader som arbetsgivarna har för äldre arbetskraft när det gäller framför allt pensionspremier
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57: 82 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 105: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?