jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

74 välfärd, jämlikhet och folkhälsa na kan beskrivas som en speciell form av negativ stress där stressorn är den specifika, negativa, upplevelsen av låg social rang. Modellen stödjer sig både på epidemiologisk forskning och på djurförsök. Djurförsöken är avgörande för modellens trovärdighet eftersom endast experiment kan entydigt klargöra om de neurobiologiska effekterna är en följd av låg rang i stället för att det omvända skulle gälla. Sapolsky och medarbetare har studerat apor som lever vilt. De har visat att apor med låg social position utsöndrar mer kortisonhormon än apor med hög rang (70) och att de således är utsatta för långvarig påfrestning. Detta har ett flertal negativa biologiska effekter. Forskargruppen har också gjort försök där aporna utsätts för kortvariga påfrestningar. Man påvisar då att effekterna både på kortisonhormoner och på blodtryck kvarstår längre på apor med lågt status. En annan forskargrupp har studerat utveckling av ateroskleros (”åderförkalkning”) bland apor (71). Alla apor fick en kost som ökade risken för ateroskleros. De vistades i små grupper och vissa kunde flyttas från en grupp till en annan så att deras sociala position i grupperna ändrades. Blodkärlsförändringar visade sig vara vanligare bland alla apor som bytte grupp. Risken ökade 500 procent om en apa flyttade från en grupp där apan hade hög position till en grupp där deras position blev låg. I det omvända fallet ökade risken endast med 44 procent. Försöket tyder på att låg social position medför ökad risk för blodkärlsförändringar men också på att sambanden är komplexa. Studierna tyder således på att det kan finnas en direkt negativ biologisk effekt av att inta en låg social position. Betydelsen av denna mekanism bland människor är dock oklar, bl.a. därför att det är svårt att göra experiment på människor. Vidare gör människor, jämfört med apor, mer komplexa tolkningar av sina relationer till andra individer. Det innebär att resultat från studier av apor inte enkelt går att överföra till människa. Ökad sårbarhet Cassel föreslog för mer än 25 år sedan att ökad sårbarhet kan vara en förklaring till den högre sjukligheten i socialt mindre gynnade grupper (72). Tankegången är attraktiv. De flesta sjukdomar är vanligare i socialt mindre gynnade grupper. Dessa sjukdomar har vitt skilda bestämningsfaktorer. Diskussionen förenklas därför av ett antagande om en bakomliggande generell sårbarhet.
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 75 Begreppet ”sårbarhet” har troligen bidragit till utvecklingen av psykobiologiska modeller. Det belyser också den interaktion mellan olika bestämningsfaktorer som behandlas ovan. På så sätt är begreppet användbart. Begreppet klargör dock inte om sårbarhet går att påverka eller ej och inte heller vilka mekanismerna är. Därigenom har det begränsad användning i denna diskussion där ojämlikhet i hälsa definieras som potentiellt påverkbara skillnader. Genetik En förklaring till ökad ohälsa i socialt mindre gynnade grupper skulle kunna vara varierande arvsanlag. I socialt mindre gynnade grupper skulle sjukdomsanlag kunna tänkas ansamlas över generationerna. En viktig invändning mot denna förklaring är att det inte finns några generella ärftliga anlag för sjuklighet. Anlagen är i stället knutna till specifika former av ohälsa. Under de senaste hundra åren har sjukdomspanoramat ändrats radikalt. De problem som var vanliga i början av detta sekel är ovanliga i dag och vice versa. De moderna sjukdomarna har endast funnits i ett par generationer. Det är alltför kort tid för att selektion skall kunna ha påverkat fördelningen av arvsanlag i befolkningen i nämnvärd omfattning och kan därför inte förklara de socioekonomiska skillnader som finns i det svenska samhället. Omvänt orsakssamband Om ett samband mellan bristfälliga gynnade sociala förhållanden och ohälsa påvisas är det inte självklart om de sociala förhållandena orsakar ohälsa eller om det omvända gäller. En individ som har problem med hälsan kan ha svårare nå en god social position och få goda inkomster. Således är det centralt att klargöra i vilken riktning orsakssambanden, kausaliteten, gäller. Uppenbart kan ohälsa leda till lägre social position. Den avgörande frågan är om detta är en huvudförklaring. Den främsta metoden för att klargöra detta förhållande är longitudinella studier där individer följs under en längre tid. Om låg social position mäts vid ett tillfälle, och sjuklighet vid ett senare, talar detta för att låg social position leder till sjuklighet, snarare än det omvända (73). Så är också vanligen fallet (74). Detta talar för att omvänd kausalitet inte är en huvudförklaring.
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 99 and 100:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?