jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

arbetsmarknadsposition och hälsa 123
arbetet spelar en stor roll. Exempelvis menar O’Brien att lägre socioekonomiska
grupper oftare har ett externt kontroll-lokus. Studier visar att
de som blir arbetslösa tenderar att skifta lokus från internt till externt över
tid, vilket kan ses som en sund anpassning till en okontrollerbar situation
(vad som kan kallas realistiskt kontroll-lokus), men det kan också leda till
inlärd hjälplöshet och de negativa hälsoeffekter som detta för med sig (62,
63, 67, 68).
Behovsteorin
Den mest refererade teorin om socialpsykologiska konsekvenser av arbetslöshet
är Jahodas behovsteori (61). Utifrån antagandet att ekonomiska faktorer
i det moderna välfärdssamhället inte längre har en central roll för att
förstå sambandet mellan arbetslöshet och hälsa fokuserar Jahoda på
arbetets psykosociala funktion (60). Enligt teorin fyller arbetet, förutom
sin manifesta funktion att ge en inkomst, fem andra viktiga latenta behov:
tidsstruktur åt dagen, sociala kontakter, mål och avsikter förankrade i ett
kollektiv, status och identitet samt regelbunden aktivitet. Jahodas teori
behandlar varför vi vill arbeta och varför arbete är viktigt för vår psykiska
hälsa även om arbetsförhållandena är dåliga. Samtidigt menar hon att man
inte kan sätta likhetstecken mellan arbete och formell anställning, och att
arbete inom den informella sektorn kan fylla flera av de latenta funktionerna.
Fritidsaktiviteter är dock inte ett funktionellt alternativ till arbete (68,
69). Jahodas teori kan förklara skillnader i psykisk hälsa mellan arbetslösa
och de i arbete men tydliga brister framkommer när variationer i erfarenhet
och upplevelse av arbete och arbetslöshet skall förklaras. Kritiken tar också
fasta på att Jahoda negligerar arbetets innehåll – att arbete också kan vara
slitsamt och alienerande för stora grupper (60).
Warrs vitaminmodell
Enligt Warrs s.k. vitaminmodell (61, 68, 70), en vidareutveckling av Jahodas
behovsteori, finns nio faktorer i individens miljö som ger förutsättningar
för en god psykisk hälsa: ekonomiska resurser, fysisk säkerhet och
variation, kontroll, kunskapsutnyttjande, sociala kontakter och social
uppskattning, kännedom om normativa förväntningar och feedback på
egna handlingar. I en analys av arbete och arbetslöshet tas hänsyn till i
vilken utsträckning dessa kriterier uppfylls, och det finns ingen skarp dis-