jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

134 välfärd, jämlikhet och folkhälsa för avtalspensionen. Ju högre ålder och ju högre lön, desto högre blir premien. Trots att den officiella pensionsåldern är 65 år är det få som arbetar så länge. År 1990 arbetade 44 procent av 64-åringarna, en andel som sjunkit till 29 procent 1999. Totalt 1/3 av de mellan 55–64 år står utanför arbetskraften, den stora majoriteten på grund av sjukdom. Även om långtidssjukskrivningarna liksom förtidspensioneringarna har ökat i alla åldersgrupper är de äldre särskilt drabbade, och liksom vad gäller arbetslöshet är både deras utbildningsnivå och ålder ett hinder för rehabilitering till arbete. När man tittar på andra hälsomått har dock hälsan utvecklats positivt relativt andra åldersgrupper vilket kan tyckas något motstridigt. Som AHA-utredningen skriver är det dock fullt möjligt att ökade krav på arbetsmarknaden i kombination med avtagande arbetskapacitet kan slå igenom starkt i antal långtidssjukskrivningar och senare i förtidspensioneringar (95). Ensamstående mödrar De ensamstående mödrarnas missgynnade situation kan sammanfattas med att de är kvinnor, ensamstående och föräldrar, med huvudsakligt försörjningsansvar för sina barn (96). Ensamstående med barn har generellt haft en negativ utveckling i de flesta avseenden under 1990-talet. Detta gäller särskilt ekonomiska förutsättningar. Inkomstnivåerna har sjunkit generellt i gruppen, oavsett ålder, antal barn och födelseland. Den viktigaste förklaringen till inkomstminskningen står att finna i minskningen av förvärvsinkomster i gruppen – arbetslösheten slog särskilt hårt mot denna grupp, samtidigt som veckoarbetstiden utvecklades sämre än för sammanboende mödrar. Även andelen med tidsbegränsad anställning ökade betydligt mer än för andra grupper (2). Att ensamstående föräldrar har svårigheter att få ett arbete kan enligt en studie i stort förklaras av lägre utbildningsnivå, kombinerat med lågt psykiskt välbefinnande, sämre allmänt hälsotillstånd, mindre framtidstro och en större grupp med arbetshandikapp (97). De ensamstående mödrarnas hälsoläge har försämrats i förhållande till andra grupper under 1990-talet. De uppger oftare än andra att de har en dålig fysisk och psykisk hälsa, exempelvis har förekomst av ängslan, oro och ångest blivit relativt vanligare (2).
arbetsmarknadsposition och hälsa 135 Arbetshandikappade Funktionshindrade är en grupp som i stor utsträckning påverkats av den omfattande strukturomvandlingen under 1980- och 1990-talen. Okvalificerade arbeten utan krav på speciell utbildning har rationaliserats bort samtidigt som tidigare enkla arbeten blivit mer krävande. De organisatoriska förändringarna har inneburit ökade prestationskrav. Andelen sysselsatta bland personer med nedsatt arbetsförmåga i åldersgruppen 25–44 år sjönk från 45 till 37 procent mellan 1988–1991 och 1994–1995. Motsvarande minskning bland dem utan nedsatt arbetsförmåga var från 91 till 88 procent (13). De svårigheter som denna grupp har beror delvis på att de är överrepresenterade bland lågutbildade och äldre. Cirka 80 procent har högst grundskoleutbildning eller en kortare gymnasieutbildning. Särskilt svårt att finna arbete har personer med missbruksproblem och psykiska funktionshinder (15). De arbetshandikappades situation har dock förbättrats påtagligt på senare tid, i maj 2002 var arbetslösheten i denna grupp 27 procent lägre än vid samma tid föregående år. Framför allt beror förbättringen på att dessa personer har fått jobb med lönebidrag (98). Betydelsen av hälsorelaterad selektion Ett problem som vi berört i avsnittet om arbetslöshet och hälsa är om de samband man finner mellan arbetsmarknadsposition och hälsa är en följd av arbetsmarknadspositionen i sig, eller beror på en selektion av personer med sämre förutsättningar för en bra hälsa till osäkra anställningsformer och arbetslöshet. Så länge människor inte ”slumpas” in på olika positioner kommer vi alltid att ha ett selektionsproblem, och detta kan till och med vara förstärkt i ett samhälle som det svenska med relativt stor social mobilitet. Selektionen tycks vara som starkast till det första arbetet, exempelvis är de relativa hälsoskillnaderna mellan olika yrkesgrupper faktiskt störst i yngre år (99). En svensk studie av unga män har t.ex. visat att riskfaktorer för alkoholism under ungdomsåren var vanligare hos dem som senare blev arbetare än hos dem som fick tjänstemannayrken. Även andra hälsorelaterade faktorer som rökning och psykiska symtom som ångest och depression var vanligare i denna grupp. Riskbruk av alkohol och andra riskfaktorer predicerade både social mobilitet nedåt (från tjänsteman-
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59: 84 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 107: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?