jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

118 välfärd, jämlikhet och folkhälsa tning, medan det omvända gäller för gruppen övriga förvärvsarbetande. Förklaringen kan vara att det är gruppen behovs- och vikariatsanställda som dominerar inom den sociala sektorn samt vård- och omsorgssektorn. I en annan studie av sjukhusanställda fann man dock inga skillnader i psykisk och fysisk hälsa mellan personer med tidsbegränsad och fast anställning (16). Aronsson m.fl. (18), har studerat tillfälligt anställda utifrån ett centrumperiferiperspektiv, med utgångspunkt i Atkinsons modell av ”det flexibla företaget” (56). Resultaten visade att arbetsvillkoren för projekt- och provanställda mest liknade de fast anställdas (närmast ”centrum”). Vikariat intar en mellanposition, medan säsongs- och behovsanställda ham-nade längst bort i periferin. Skillnader i hälsa (psykosomatiska besvär) var inte stora men personer i behovsanställningar löpte avsevärt större risk att rapportera besvär än de med mer stabila anställningsformer. Kvinnor är starkt överrepresenterade i de två anställningsformer som var mest problematiska – behovsanställningar och vikariat. Aronsson m.fl. (56), har i en annan studie undersökt ekonomisk stress bland korttidsanställda. Det var relativt vanligt att anställningsformen varit ett hinder för att få lån eller hyreskontrakt. Närmare 60 procent uppgav att de hade tvingats låna pengar för att klara utgifterna och lika många att de inte kunnat betala sina räkningar i tid. Studien fann ett tydligt samband mellan ekonomiska svårigheter och psykisk hälsa liksom psykosomatiska besvär. Kunskapen om tidsbegränsad anställning som bestämningsfaktor för hälsa är hittills begränsad och ger en något splittrad bild. Arbetsrelaterade besvär är ofta kopplade till anställningstid, vilket sällan kontrollerats för. Det är dock uppenbart att framför allt gruppen behovsanställda har små möjligheter att få en fast anställning, att de löper stor risk att drabbas av ekonomiska problem och att fastna i en situation av ”permanent tillfällighet”. Grupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden återfinns i hög utsträckning i tidsbegränsade anställningsformer – utrikes födda, ungdomar och kvinnor liksom lågutbildade. Vissa studier visar också att dessa grupper har mindre chans att anställningen leder till ett fast jobb än övriga, oavsett typ av tidsbegränsad anställning (17). En ökning av tidsbegränsade anställningar kan alltså öka ojämlikheten i hälsa. Mer forskning krävs och det finns anledning att följa utvecklingen noga.
arbetsmarknadsposition och hälsa 119 Hälsa och arbetsförhållanden bland egenföretagare Analyser av Arbetsmiljöundersökningarna 1989–1997 ger en komplex bild av egenföretagarnas situation. Egenföretagare har utifrån krav–kontroll-modellen en ganska gynnsam arbetssituation med hög kontroll och ganska höga krav (s.k. aktiva jobb) (36). Egenföretagare uppger oftare än andra att de har fria arbetstider, och en stor andel uppger att de har möjlighet att utvecklas och lära nytt i yrket. I studien framkom inte oväntat att de betydligt oftare än anställda saknar socialt stöd från arbetskamrater. En låg andel av egenföretagarna känner olust inför att gå till arbetet i jämförelse med anställda, men ande-len som anger psykisk påfrestning, t.ex. att inte kunna koppla av tankarna på jobbet och som har sömnproblem är relativt hög. Andelen med ont i axlar, armar och rygg är relativt hög jämfört med andra grupper, särskilt de som har ont i rygg och nacke. Det så kallade starta eget-bidraget för arbetslösa har visat sig vara en framgångsrik arbets-marknadspolitisk åtgärd i Sverige. Eriksson och Larsson (57) redovisar dock i en kvalitativ studie att det som är en framgång ur företags- och sysselsättningsperspektiv inte behöver vara det sett till individens levnadsvillkor. Starta eget-bidraget kan å ena sidan leda till försämrade levnadsvillkor till följd av ekonomiska svårigheter och undermåliga arbetsvillkor (t.ex. extremt långa arbetsdagar, isolering och bristfälliga lokaler). När bidraget å andra sidan leder till att man kan försörja sig på sin verksamhet bidrar detta till förbättrade levnadsvillkor. En uppföljning av alla som fått starta eget-bidrag under perioden 1992–1996 i några arbetsförmedlingar i Västsverige visar att den största fördelen med att vara egenföretagare är friheten i att jobba för sig själv och förverkliga sina idéer. Det största problemet är ekonomin, som bl.a. innebär att man inte kan anställa fler eller lyfta en skälig lön. Arbetsbördan är hög, semester förekommer sällan och det finns ingen möjlighet att sjukskriva sig (58). Egenföretagare har som grupp betraktad en situation som präglas både av hälsofrämjande och potentiellt negativa aspekter. Hälsoaspekter står sällan i fokus när man undersöker egenföretagare. På grund av att gruppen är såpass heterogen och numerärt liten utesluts den ofta när man undersöker klasskillnader i hälsa, och kunskaperna om olika typer av egenföretagande vad gäller arbetsmiljö och hälsa bör utvecklas.
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43: 68 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 91: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?