jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

82 välfärd, jämlikhet och folkhälsa Ett flertal av de psykologiska egenskaper som beskrivs ovan, exempelvis förmågan att planera och tänka långsiktigt, gynnar framgång i skolan. Prestationer i skolan påverkar i sin tur möjligheten till högre studier, individens sociala position som vuxen och därigenom hälsan (116). Olika utveckling av hälsorelaterade beteenden är en del av denna mekanism eftersom framgång i skolan medför minskad risk för ett flertal riskbeteenden, med rökning som ett exempel (117). Förekomst av hälsorelaterade beteenden förklarar dock endast en del av sambandet mellan framgång i skolan och hälsa i vuxen ålder. Skolmiljön kan i varierande omfattning främja utveckling av de psykologiska egenskaper som skyddar mot senare ohälsa. Detta gäller exempelvis för utveckling av självförtroende och förmåga att planera (118). Skolan har således en betydande potential till att minska hälsoskillnader. Skolan har dock en sammansatt roll i ett modernt samhälle. En uppgift är att ge alla barn likvärdiga förutsättningar för det fortsatta livet. Samtidigt är det under skoltiden som barnen skiktas i de olika utbildningsgrupper som efterhand leder till olika positioner i vuxenlivet. En god social förmåga gynnar utveckling av sociala nätverk. Sociala nätverk, som utvecklas under barndomen, har betydelse för inflytande, position inom arbetsmarknaden och möjligheterna att generera resurser i vuxen ålder. Barn som växer upp i familjer med hög social position har oftast ett bredare socialt nätverk som inkluderar fler betydelsefulla personer jämfört med barn i familjer med låg position (119). Grundat på dessa studier av tänkbara bestämningsfaktorer och orsaksförlopp kan en modell formuleras. Denna modell återges i figur 13. Varför varierar hälsan mellan kvinnor och män? Huvudfrågan är i vilken omfattning könsskillnader i hälsa kan tillskrivas genetiska faktorer, inlärda förhållningssätt, sociala förhållanden samt samspel mellan dessa faktorer (120). Frågan är betydelsefull eftersom den definition av ojämlikhet som används förutsätter att skillnaderna går att påverka. Detta innebär att orsaken till varje enskild könsskillnad måste prövas. Frågor om kön och hälsa har behandlats i två aktuella böcker (121, 122) och kommer att analyseras i kommande skrifter från Statens folkhälsoinstitut.
Familjens resursermateriella, utbildning nätverk, etc Relation föräldrar -barn Relation mellan föräldrar Relation till andra barn Relation till andra vuxna jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 83 Figur 13. En modell som beskriver orsakskedjor som förklarar samband mellan social position för familjen under individens uppväxt och förekomst av ohälsa senare under livsloppet. Forskningsbehov Barns kompe- tenser, intellektuella, språkliga, emotionella, sociala Förskola Fritid Skolmiljö Framgång i skola Psykosocial anpassning Det centrala behovet är att klargöra vilka mekanismer som förmedlar hälsoeffekter av mindre gynnsamma levnadsvillkor. Det är troligt att mekanismerna delvis skiljer sig åt olika hälsoproblem emellan (123) och därför motiverar att genomföra sådana studier specifikt för olika sjukdomar. Särskilt viktigt är det att söka klargöra vilka mekanismer som förmedlar effekter av ogynnsamma tidiga levnadsår eftersom möjligheten till förebyggande insatser kan vara särskilt stora under denna åldersperiod. I denna genomgång presenteras teoretiska argument för att skillnaderna i hälsa minskar då folkhälsan förbättras. Detta samband bör närmare analyseras, i första hand med hjälp av redan publicerade studier. Bedömning av denna fråga har stor betydelse för utveckling av nationella och regionala folkhälsostrategier. I kapitlet beskrivs två traditioner för att analysera socialt betingade hälsoskillnader, en epidemiologisk tradition och en hälsoekonomisk. Flera argument talar för koncentrationsindex som mått för att följa förändringar av ojämlikhet i hälsa över tid trots att de analyser som hittills gjorts främst har beskrivit skillnader som relativa risker. Empiriska jämförelser mellan dessa två typer av mått har inte presenterats. Därför vore det värdefullt att Yrke Levnadsvanor Hälsa under uppväxt och vuxen
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7: 32 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 107 and 108:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?