jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

46 välfärd, jämlikhet och folkhälsa att äga den. Denna typ av resurser, som disponeras inom en familj, har särskilt framträdande betydelse i Sydeuropa. Begränsningen med måttet är att det endast fångar en del av människors samlade levnadsvillkor. Urvalet av resurser som ingår i bedömningen kan alltid ifrågasättas. Vidare förändras innebörden av enskilda tillgångar över tid. Exempelvis hade innehav av mobiltelefon i slutet av 1980-talet en annan innebörd än samma innehav år 2002. Materiella villkor kan också ha olika betydelse beroende av sammanhang. Exempelvis har innehav av en bostad om 150 kvm i Stockholms innerstad en annan betydelse än en lika stor bostad i Norrlands inland. Innebörden av olika tillgångar varierar också länder emellan vilket försvårar internationella jämförelser. Indelning av individer efter den sociala karaktären på bostadsområdet En person kan socialt kategoriseras efter det område hon eller han är bosatt i. Ett bostadsområde kan socialt beskrivas med hjälp av uppgifter om innevånarna. Denna beskrivning går att göra med hjälp av de karaktäristika som redan har behandlats, det vill säga efter yrke, utbildning, inkomst etc. Områdets sociala kaktär beskrivs då t.ex. som andel av den yrkesverksamma befolkningen som utgörs av icke facklärda arbetare, andel med högst 9 års skolutbildning etc. En fördel med detta mått är att det är kontinuerligt vilket medger flera möjligheter att göra jämförelser. Som vanligt finns dock begränsningar. Problemen med att skapa kategorier av yrken, utbildning etc., gäller även för denna metod. Dock är problemen mindre än då bestämningarna gäller för enskilda individer. Skälet är att uppgifter från många individer ingår i bedömningen. Slumpvariationen blir då mindre. Ett särskilt problem utgörs av risken att uppgifterna skall feltolkas. Detta hänger samman med att måttet på sociala villkor gäller geografiska områden medan hälsoutfallen gäller enskilda individer. Exempelvis skulle man kunna påvisa att dödligheten är högre i områden där många innevånare endast har grundskoleutbildning. Detta skulle då kunna uppfattas som att man påvisat samband mellan enskilda individers utbildningsnivå och deras dödlighet. Så är det dock inte. Det som har påvisats är samband mellan olika områdens karaktär och dödligheten inom dessa områden. De enskilda individer som dör i förtid kan mycket väl ha lång utbildning. Denna metod för att dela in individer används särskilt vid beräkning av relativt ojämlikhetsindex, se nedan.
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 47 Kön En stor mängd uppgifter om hälsa är tillgängliga separat för män och kvinnor. Det finns inga väsentliga problem med att göra denna uppdelning. Ålder En stor mängd uppgifter om hälsa är tillgängliga för olika åldrar. Ett flertal mått på ohälsa når sitt minimum omkring 10 års ålder för att därefter öka. Uppenbart finns en betydande opåverkbar biologisk komponent i fördelningen av ohälsa över olika åldrar. Storleken på denna biologiska komponent är ofta inte känd. Det gör att det är svårt att föra en allmän diskussion om ojämlikhet med den definition av ojämlikhet som används här. Man brukar i stället presentera uppgifter standardiserade för ålder. Det innebär att man tar hänsyn till eventuella skillnader i åldersfördelningar, två grupper emellan, så att åldern inte skall påverka resultatet. Etnicitet Det går att särskilja olika etniska grupper i befolkningen. Den dominerande gruppen är personer som har svenska som modersmål. De flesta övriga grupper har invandrat till Sverige under de senaste decennierna. Vanligen assimileras olika minoritetsgrupper gradvis i majoritetsgruppen. Detta innebär att en individ i gruppen invandrare dels karaktäriseras av sitt ursprungsland, dels av hur lång tid hon eller han har vistats i Sverige. Gruppen är således mycket heterogen. Det förekommer att man för samman alla dessa personer till en enda grupp av ’’invandrare’’, exempelvis de som fötts i Tyskland och kommit till Sverige för 25 år sedan, med dem som fötts i Somalia och kommit till Sverige som flyktingar för ett år sedan. En sådan kategorisering är knappast meningsfull. I stället är det lämpligt att särskilja individer efter deras ursprungsland och efter den tid de vistats i Sverige förutom övriga sociala variabler. Emellertid blir de enskilda grupperna då mycket små, vilket gör det svårt att få fram uppgifter med god säkerhet. Därför är det nödvändigt att göra någon form av gruppering. En möjlighet är att föra samman grupper efter deras ursprungliga världsdel eller region inom världsdelen, exempelvis Nordvästeuropa, Sydeuropa och Östeuropa. Ett alternativ är att gruppera ursprungsländerna efter deras inkomstnivå i låg-, mellan- och höginkomstländer. Att sedan göra indelningen i flera grupper efter vistelsetid i Sverige är inte realistiskt
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72:
3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74:
arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76:
Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?