jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>jämlikhet</strong> i <strong>hälsa</strong>: <strong>perspektiv</strong>, <strong>begrepp</strong> <strong>och</strong> <strong>mått</strong> 73<br />
Interaktionen mellan olika bestämningsfaktorer pekar på att det kan vara<br />
mer meningsfullt att relativt ospecifikt söka minska den samlade förekomsten<br />
av riskfaktorer <strong>och</strong> öka den samlade tillgången till skyddsfaktorer,<br />
snarare än att koncentrera intresset på ett fåtal bestämningsfaktorer. Det<br />
kan således vara mer ändamålsenligt att söka påverka balansen mellan<br />
skydds- <strong>och</strong> riskfaktorer, än att undanröja enstaka riskfaktorer. En hälsofrämjande<br />
inriktning, där man söker öka tillgång på skyddsfaktorer, kan<br />
därför vara minst lika lämplig som en sjukdomsförebyggande inriktning,<br />
som vanligen är inriktad på riskfaktorer.<br />
Detta <strong>perspektiv</strong> talar också för att det är särskilt angeläget att behandla<br />
sjukdom som drabbar individer med mindre gynnad social position. Sjukdomen<br />
kan interagera både med redan befintliga biologiska <strong>och</strong> sociala<br />
riskfaktorer, exempelvis marginell position på arbetsmarknaden. Effekten<br />
på individens livskvalitet kan därför bli mer omfattande än om sjukdomen<br />
drabbar en mer gynnad person.<br />
Psykobiologiska mekanismer<br />
Det finns två typer av psykobiologiska mekanismer som kan tänkas förklara<br />
varför socialt utsatta grupper har sämre <strong>hälsa</strong>. Den första mekanismen<br />
kan betecknas som indirekt <strong>och</strong> den andra som direkt.<br />
Uppfattningen om en indirekt mekanism utgår från de effekter av<br />
påfrestningar (”stress”) som har påvisats i form av ökad insöndring av kortisonhormoner<br />
<strong>och</strong> förhöjt blodtryck (69). Dessa effekter är led i kroppens<br />
normala anpassning till en påfrestning. Förändringarna är ofta ändamålsenliga<br />
<strong>och</strong> ökar våra möjligheter att klara av olika problem. Dock, om<br />
påfrestningen blir långvarig, kan ett förhöjt blodtryck <strong>och</strong> en ökad insöndring<br />
av kortisonhormon öka risken för sjukdom, exempelvis för hjärtinfarkt.<br />
Långvarig påfrestning kan även störa regleringen av kortisonhormoner<br />
<strong>och</strong> blodtryck. Normalt sjunker blodtryck <strong>och</strong> hormonnivåer när<br />
påfrestningen har avlägsnats. Dock, om påfrestningen varit långvarig, kan<br />
denna normalisering utebli. Denna psykobiologiska mekanism kompletterar<br />
ovanstående beskrivning av bristande tillgång till resurser som förklaring<br />
till sämre <strong>hälsa</strong> i socialt mindre gynnande grupper.<br />
Den andra direkta mekanismen bygger på iakttagelsen att en individs<br />
upplevelse av låg social position kan påverka individens känslor <strong>och</strong> att<br />
känslorna kan få neurobiologiska effekter som leder till sjukdom. Känslor-
Change language