jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

38 välfärd, jämlikhet och folkhälsa dens formella utbildning och härkomst eller yrke, dels begreppet parti varmed han menar att människor också kan gå samman och påverka samhället genom partipolitiken. Weber ansåg att människors relation till produktionsmedlen är viktiga i ett klassperspektiv. Inte för att produktionsförhållandena är exploaterande i det kapitalistiska samhället, utan för att produktionsförhållandena påverkar individernas ”livschanser” (25) genom fördelningen av ekonomiska möjligheter, kunskap, förmögenhet och färdigheter som är strategiskt viktiga i konkurrensen på marknaden. Livschanserna är enligt Weber påverkbara inte bara genom ekonomiska maktförhållanden utan också genom sociala och politiska maktförhållanden. Vidareutveckling av klassanalysen Under efterkrigstiden har klassanalysen fortsatt att utvecklas. De främsta företrädarna för de nymarxistiska respektive nyweberianska traditionerna under de senaste decennierna är sociologerna Erik Olin Wright respektive Robert Erikson och John Goldthorpe. Den klassiska marxistiska traditionen är otillräcklig när det gäller att förklara framväxten av sociala skikt mellan kapitalister och arbetare såsom löntagare med icke manuella arbeten inom handel, service och offentlig verksamhet (26). Erik Olin Wright redovisade under 1970-talet förslag till en mer komplex klassteori med betoning på begreppet ”motsägelsefulla klasspositioner” (27). Efter en revision av teorin (28) fokuseras på tre former av exploatering: 1) exploatering baserad på kapital, 2) exploatering baserad på organisatorisk kontroll och 3) exploatering baserad på produktiv förmåga och färdighet. Personer inom mellanskikten har vanligtvis tillgång till produktiva förmågor och färdigheter. De utövar även organisatorisk kontroll i den mån de har ledande befattningar. Däremot har de i mindre utsträckning kapital som används i exploaterande syften. Förenklat kan personer i mellanskikten både betraktas som exploatörer och exploaterade. Eriksons och Goldthorpes nyweberianska analyser är inriktade på klasstrukturen och den sociala mobiliteten. Med social mobilitet avses individers rörelser mellan olika klasspositioner eller skikt av yrkesstrukturen med avseende på inkomst- och kvalifikationsnivå etc. För att kunna studera social mobilitet behövs ett schema över klasspositioner på arbets-
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 39 marknaden och i samhället i stort. Erikson och Goldthorpe definierar klassposition utifrån den anställningsrelation som positionen vilar på (29). Tre grundläggande relationer på arbetsmarknaden anges. Arbetsgivare köper andras arbetskraft och får därmed auktoritet och kontroll över de anställda. Egenföretagare utan anställda varken köper andras arbetskraft eller säljer sin egen. Anställda säljer sin arbetskraft för att få existensmedel och ställer sig därmed under arbetsgivarens auktoritet och kontroll. Anställdas relation till arbetsgivaren kan i sin tur variera alltifrån att arbetstid, arbetsuppgifter och ersättning specificeras enbart i ett arbetskontrakt, till att den anställde har en mer komplex servicerelation till arbetsgivaren som inkluderar en delegerad auktoritet eller specialistfunktioner inom företaget. Mot bakgrund av detta definierar Erikson och Goldthorpe elva klasspositioner fördelade på en serviceklass, mellanliggande klasser och en arbetarklass. Erikson och Goldthorpes klassindelning, ofta kallad EGP, är relativt lik den i svensk statistik ofta använda socioekonomiska indelningen vars kategoriseringar grundas på fackföreningstillhörighet och utbildningsnivå (30). Principen är att yrken som normalt tillhör LO:s avtalsområde kategoriseras som arbetare, medan yrken inom TCO- och SACO-områdena redovisas som tjänstemän. Inom varje grupp görs därefter en indelning mot bakgrund av hur lång utbildningstid som krävs för de olika yrkena. Synpunkter på indelningen efter yrkesgrupp redovisas i nästa avsnitt. Att mäta ojämlikhet i hälsa Det finns många skäl till att mäta ojämlikhet i hälsa. Ett skäl är att beskriva fördelning av ohälsa som fenomen, utan någon knytning till åtgärder. Ett annat skäl kan vara att beskriva fördelningen med avsikt att förstå dess orsaker. Ett tredje skäl kan vara att mäta utveckling av jämlikheten i hälsa över tid för att klargöra om jämlikhet i hälsa, sett som politiskt mål, är på väg att uppnås eller inte. Denna beskrivning utgår från det sista syftet. Att mäta ojämlikhet i hälsa kräver fem typer av uppgifter (31, 32), 1) hur indelningen av befolkningen i grupper skall ske, 2) uppgifter om hälsotillstånd i dessa grupper, 3) val av referensgrupp som skall tjäna som norm vid jämförelser, 4) värdering av vilka vikter som skall tillskrivas olika
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 62 and 63:
88 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 71 and 72:
3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74:
arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76:
Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?