jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 71
livsstil, exempelvis rökning. Förekomst av denna typ av riskfaktorer kan
förklara en viss del av den sociala variationen i hälsa (18).
Exponering för vissa risker förefaller direkt kunna förklaras av bristande
resurser. Exempelvis är en individ som har kort utbildning ofta hänvisad
till ett arbete med större risker. En person med små inkomster kan ha
svårt att köpa en bil med hög säkerhet och utsätter sig därför för större risk
i trafiken etc.
Förklaringarna till variationer i livsstil, exempelvis tobaksbruk, är mer
sammansatta. Individer som har begränsade resurser har ofta svårare att
påverka sin egen situation. De löper större risk för att bli arbetslösa,
komma i ekonomisk kris etc. Om tillvaron är mindre förutsägbar är det
också mindre ändamålsenligt att ”investera” ekonomiskt och personligt i
framtida möjligheter. Att äta en kost som är näringsriktig, att avstå från att
röka etc., leder inte till några omedelbara positiva effekter. Det positiva
kommer i stället först på sikt. Det kan därför vara ändamålsenligt för en
individ med små resurser att ta tillvara de omedelbara ”vinster” olika
beteenden ger, i stället för att göra långsiktiga ”investeringar”.
Variationer i exponering för risker och för hälsorelaterade beteenden
kan således förklara en del av den sociala variationen av hälsa. Det är dock
mindre troligt att skillnader i hälsobeteenden är den dominerade förklaringen
(18, 67).
Växelverkan mellan olika bestämningsfaktorer
Sambanden mellan en bestämningsfaktor och förekomst av sjuklighet är
ofta beroende av vilka andra exponeringar en individ samtidigt är utsatt
för. Detta har en biologisk grund. Kroppens olika mekanismer strävar efter
jämvikt. Om individen utsätts för en exponering, exempelvis av influensavirus,
strävar kroppen först efter att eliminera viruset. Om detta inte
lyckas, försöker kroppen att upprätthålla så mycket jämvikt som möjligt,
trots att virus finns i kroppen och individen känner sig sjuk. Detta nya
jämviktsläge är inte lika stabilt som det normala.
Det innebär att den som redan är sjuk i influensa blir mer känslig för
andra exponeringar. Individen kan exempelvis normalt tåla tobaksrök utan
att börja hosta. Om samma individ har influensa kan samma mängd rök
utlösa ett häftigt hostanfall. De omvända sambanden gäller också.
Exponering för tobaksrök, som individen normalt tål, kan fördröja läkning