jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

2.
JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
BEGREPP OCH MÅTT Sven Bremberg
Sammanfattning
Det finns stora variationer i hälsa mellan olika individer och grupper. I den
proposition som behandlar nationella folkhälsomål, som regeringen lämnade
till riksdagen i december 2002, framhålls som särskilt viktigt att
folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som är mest utsatta för
ohälsa. Avsikten med denna skrift är att ge förslag till hur detta mål kan följas
upp. Detta kräver som bakgrund en aktuell bild av grundläggande
begrepp och perspektiv inom området. Ojämlikhet i hälsa har definierats
som systematiska och potentiellt påverkbara skillnader i en eller flera av
hälsans aspekter mellan olika befolkningar eller befolkningsgrupper,
definierade socialt, ekonomiskt, geografiskt eller efter kön.
Det finns många olika sätt att beskriva ojämlikhet i hälsa och dessa har
olika fördelar och nackdelar. Särskilt problematiskt är det att enbart
beskriva ojämlikhet i hälsa med ett relativt mått, dvs. som en kvot som
anger förekomst av sjuklighet i en mindre gynnad grupp jämfört med en
gynnad grupp. Skälet är att den faktiska sjukligheten kan påtagligt minska
i en missgynnad grupp utan att denna förändring avspeglas i ett relativt
mått.
Vi föreslår att utvecklingen av ojämlikhet i hälsa i Sverige följs genom
bestämning av s.k. koncentrationsindex. De hälsoutfall som i första hand
bör följas är medellivslängd, förekomst av hjärt-kärlsjukdom, psykiatriska
sjukdomar, tumörer, skador, rörelseorganens sjukdomar samt självskattad
ohälsa. Koncentrationsindex analyseras efter yrke och efter utbildning och
med uppdelning efter kön. Det avgörande motivet för val av koncentrationsindex
är att det är möjligt att påvisa förändringar över tid med ett
enda mått. Nackdelen är att måttet hittills haft ringa användning i Sverige.