jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

64 välfärd, jämlikhet och folkhälsa förhållanden och hälsa medan det inte finns något sådant antagande vid beräkning av Ginikoefficienten. Även vid beräkning av KI konstrueras en Lorenzkurva, CBD i figur 8. Först ordnas individerna i populationen utmed x-axeln efter något mått på deras socioekonomiska situation, exempelvis inkomster, på samma sätt som vid beräkning av Ginikoefficient. Den individ som har den lägsta inkomsten placeras längst till vänster, den med näst lägst inkomst näst längst till vänster, osv. Y-värdena anger deras kumulerade sjuklighet. Risken för att dö i hjärtinfarkt får tjäna som exempel. Den första individens risk för att dö utgör det första y-värdet. Det andra y-värdet är summan av risken för den första och den andra individen osv. På detta sätt konstrueras en kurva. Om alla individer skulle ha samma risk för sjuklighet kommer kurvan att sammanfalla med linjen CD i figur 8. Det vanliga är dock att kurvan ligger över linjen CD. Koncentrationsindex anger ytan ovanför linje CD ställd i relation till ytan CDE. Det kan också förekomma att de socialt sämst ställda har en bättre hälsa. Kurvan kommer då att ligga nedanför linje CD. KI får då ett negativt värde. Beräkning av koncentrationsindex förutsätter att olika individers socioekonomiska situation kan rangordnas. Detta är enkelt för utbildningstid och inkomst. De fem yrkesgrupper som anges i avsnittet om indelning i yrkesgrupper går också att rangordna. Återstående yrkesgrupper kan antingen placeras i denna följd eller exkluderas. Paretooptimalitet Paretooptimalitet är ett annat mått ekonomer använder för att beskriva variationer av inkomst inom en befolkning. Metoden går även att använda för att beskriva variationer av sådana hälsoutfall som är kontinuerligt fördelade. Måttet anger hur stor del av ett utfall, exempelvis inkomst, som teoretiskt kan omfördelas så att detta leder till att fler individer vinner än förlorar på omfördelningen. Den teoretiska omfördelningen slutar således inte vid att alla har samma inkomst (56). Skillnadsindex (index of dissimilarity) Måttet är besläktat med Paretooptimalitet och Ginikoefficent. Det anger hur mycket av ett utfall, exempelvis livslängd, som måste omfördelas för att alla skillnader skall elimineras (31).
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 65 WHO:s metod WHO har i rapporten över hälsotillståndet i världen år 2000 valt en metod för att beskriva ojämlikhet som bygger på liknande principer som de föregående men som matematiskt skiljer sig från dessa (52). Då denna WHO-rapport framställdes saknades uppgifter på individnivå i ett stort antal länder (45). Författarna valde därför att beskriva skillnader mellan olika geografiska områden, inom länderna. Variationen presenteras som ett index. I senare studier har samma matematiska metod använts för att beskriva skillnader mellan olika individer inom ett land (57). Om metoden skall användas i ett land som Sverige är det motiverat att göra analysen på individnivå eftersom uppgifter finns att tillgå på denna nivå. Då har metoden liknande fördelar och nackdelar som andra metoder som beskriver spridning. Det är dock svårare att direkt förstå innebörden av det matematiska uttryck WHO använder, jämfört med andra mått på spridning. Invändningar mot WHO:s mått har framförts (54). Särskilt har man påpekat att måttet inte primärt framhåller socioekonomiskt betingade hälsoskillnader vilket kan påverka diskussionen om åtgärder (58). Författarna till WHO-rapporten framhåller i sitt svar att det finns ett flertal olika källor till ojämlikhet i hälsa och att det därför inte är lämpligt att fokusera intresset på en enda källa (59). En annan invändning mot WHO:s mått, och andra mått på spridning, är att de under vissa förhållanden kan dölja skillnader grupper emellan (60). En sådan situation uppkommer om olika samhällsgrupper lever under helt åtskilda villkor. Detta gäller dock inte i Sverige vilket gör en sådan invändning mindre betydelsefull. Spridning som mått – bestämning av möjliga orsaker till variation Att enbart fastställa omfattningen av variationen för hälsoproblem är inte tillräckligt för utformning av åtgärder. Både hälsoekonomer och epidemiologer använder statistiska metoder (varianter av s.k. multipel regression) för att klargöra vilka karaktäristika som i första hand förklarar att det finns en variation mellan olika individer (61). Hälsoekonomer hävdar att nya matematiska metoder gör det möjligt att förklara en väsentlig del av all variation. En utgångspunkt har varit beräkningar av koncentrationsindex. Detta index delas upp i sina komponenter (”dekomponeras”) med matematiska metoder (62). Metodiken gör det möjligt att skilja mellan variation som hänger samman med slump och
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 89 and 90:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?