jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

68 välfärd, jämlikhet och folkhälsa på förhand kunde vara säkra på att all påverkbar variation hänger samman med yrke, utbildning, inkomst, etnicitet och kön, finns det knappast behov av att beskriva den samlade variationen. Ett sådant antagande är dock osäkert. Det är exempelvis inte osannolikt att de regionala skillnaderna i ohälsa kan öka under det närmaste decenniet. Delvis fångas sannolikt regionala skillnader av variation i yrke, utbildning etc. Men det är inte givet. De ekonomiska metoderna gör det möjligt att klargöra vilka delkomponenter som gör att den samlade variationen ökar eller minskar. På detta sätt är det möjligt att spåra nya förklaringar till ojämlikhet i hälsa. Förslag till metoder för att följa utvecklingen av ojämlikhet i hälsa i Sverige Bestämning av koncentrationsindex De hälsoutfall som i första hand bör följas är medellivslängd, de fem viktigaste orsakerna till funktionsförlust (hjärt-kärlsjukdom, psykiatriska sjukdomar, tumörer, skador, samt rörelseorganens sjukdomar) samt självskattad ohälsa. Ojämlikhet i hälsa analyseras som koncentrationsindex, efter yrke och utbildning. Det är en fördel att både ange det numeriska värdet och att presentera en figur över den fördelning som ligger till grund för beräkning av koncentrationsindex. Figur 9 visas som exempel. Förändringar över tid kan med fördel både skrivas som förändringar av koncentrationsindex och som förändringar av fördelning – i båda fallen med hjälp av datoranimering (63). Det avgörande motivet för val av koncentrationsindex är att det är möjligt att påvisa förändringar över tid med ett enda mått. Nackdelen är att måttet hittills haft ringa användning i Sverige. Hittills har främst relativ risk använts som mått. Måttet är värdefullt för att beskriva situationen vid en enda given tidpunkt. För att analysera förändringar över tid krävs dock samtidiga uppgifter om utveckling av absoluta skillnader vilket gör en sådan beskrivning komplicerad. Bestämning av socialt förklarad DALY/DALE/QALY Med hjälp av beräkningarna av DALY/DALE/QALY är det möjligt att bedöma betydelsen av olika sociala villkor för den samlade sjukdomsbördan i landet, jfr tidigare avsnitt. Första steget är att beräkna den samlade etiologiska fraktion, som varierande sociala villkor står för, för var och en
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 69 av stora sjukdomsgrupperna. I nästa steg används de beräkningar av DALY/DALE/QALY-förluster som har publicerats (39). För varje enskild sjukdomsgrupp kombineras uppgiften om etologisk fraktion med uppgiften om DALY/DALE/QALY. Slutligen adderas uppgifterna. På detta sätt kan uppgifter om hur stor andel av den samlade sjukdomsbördan som kan tillskrivas ogynnsamma sociala förhållanden presteras. En sådan uppgift har en tydlig innebörd. Begränsningen är främst att beräkningarna innehåller flera mellanled med ett antal antaganden. Det finns därför en betydande osäkerhet i de resultat som presenteras. Kumulerad åldersstandardiserad dödlighet Kumulerad andel av befolkningen rangordnad ef ter utbildningsnivå Figur 9. Beräkning av koncentrationsindex grundat på en hypotetisk fördelning vid en given tidpunkt. Utfallet är dödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Dödligheten, med standardisering för ålder, anges i olika grupper efter antalet utbildningsår. Koncentrationsindex grundas på kvoten mellan den grå ytan och den fyllda röda ytan. Variation i hälsa mellan olika grupper Varför är hälsan sämre i socialt mindre gynnade grupper? Avsikten med detta avsnitt är att ge en orientering kring några sätt som används för att förklara samband mellan social position och ohälsa. De förklaringar som behandlas är: 1) ohälsan förklaras av sämre tillgång till resurser, 2) ohälsan förklaras av att individerna oftare är utsatta för risker,
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 93 and 94:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?