jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

44 välfärd, jämlikhet och folkhälsa manställning av utvecklingen av skillnader i dödlighet efter yrkeskategori åren 1972–1999 har nyligen publicerats (36). Undersökningen gäller en period då de ekonomiska skillnaderna mellan olika grupper har ökat påtagligt och skillnaderna i hälsa därför skulle förväntas öka. Studien visar också på en viss ökning av hälsoskillnader för män men påvisar inga säkra förändringar för kvinnor. Det kan således finnas problem med att fånga förändringar över tiden av socialt relaterade hälsoskillnader med tillgänglig yrkesklassificering, åtminstone bland kvinnor. Utbildning Det vanligaste är att dela in människor efter den tid de deltagit i utbildning, exempelvis 9 år eller mindre (enbart grundskola eller mindre), 11–12 år (+ gymnasium), 13–14 år (plus kort högskoleutbildning), 14–15 år (plus medellång högskoleutbildning) samt mer än 15 år (plus lång högskoleutbildning). En fördel med detta mått på social position är att det ofta fångar en betydande del av variationen mellan olika grupper (37). En annan fördel är att kategorierna går att beskriva och rangordna på ett mer entydigt sätt än för yrke. Även här finns dock problem. Olika former av postgymnasial utbildning har sannolikt varierande betydelse för individens levnadsvillkor. Exempelvis är det troligt att ett års studier på folkhögskola efter gymnasiet har annan innebörd än ett år på högskola på en linje med höga inträdeskrav. Vidare har den genomsnittliga utbildningsnivån höjts under de senaste 50 åren och tidpunkten då en individ tillägnar sig utbildning förskjutits uppåt i åldrarna. Det innebär att jämförelser mellan olika åldersgrupper kan bli missvisande. Den genomsnittliga utbildningsnivån varierar också mellan olika länder. Detta begränsar möjligheten till internationella jämförelser. Inkomst En fördel med detta mått är att det är kontinuerligt vilket gör att det går att använda flera metoder för jämförelser. Det går också att skapa kategorier av inkomster. Exempelvis kan individernas inkomster delas in i deciler, där den högsta decilen anger den tiondel som har högst inkomst, den näst högsta decilen tiondelen med näst högst inkomst etc. Även detta mått har dock begränsningar. En är att måttet fångar socialt relaterad variation i ohälsa i mindre utsträckning än exempelvis utbildning. Detta kan hänga samman med de transfereringssystem som finns i Sverige
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 45 och som syftar till att utjämna sociala skillnader i inkomst. Ett andra problem är att samband mellan inkomst och ohälsa kan ha olika innebörd. Det är möjligt att hög inkomst, eller förhållanden som är förbundna med hög inkomst, leder till god hälsa. Det omvända är dock också möjligt, det vill säga att en god hälsa gör det möjligt för en individ att få goda inkomster. Tolkningen av ett samband blir därför osäker. Detta gäller i viss mån även för yrke och utbildning som mått på socioekonomisk position, men problemet är mindre framträdande för dessa mått. Ett tredje problem med inkomst som mått är att definitionerna kan variera. Det är vanligt att beräkningar bygger på disponibel inkomst i relation till försörjningsbörda. Beräkningarna av försörjningsbörda är dock inte entydiga. Ett fjärde problem är att alla inkomster inte rapporteras till skattemyndigheterna, vilken vanligen är den källa som används vid beräkningar av disponibel inkomst. Ett femte problem är att reglerna för skatteavdrag kan leda till att mycket välsituerade ibland kan förekomma bland låginkomsttagarna. Betydelsen av inkomst och kapital behandlas särskilt i kapitel 4. Materiella tillgångar I Storbritannien har man sedan länge beskrivit sociala levnadsförhållanden efter tillgång till materiella tillgångar som bil, bostad av en viss standard etc. Ett sådant mått är Townsends index som innefattar förekomst av trångboddhet, ägande av bil samt ägande av bostad (38). I Townsends index ingår även förekomst av arbetslöshet. Detta index har använts för att beskriva den sociala karaktären på det område en individ är bosatt i. Mått av denna typ har endast haft begränsad användning i Sverige. Ett skäl kan vara att de främst används då det saknas individuella uppgifter om inkomst, yrke och utbildning. Sådana uppgifter är relativt lättillgängliga i Sverige. Därför har det funnits mindre anledning att använda materiella tillgångar som mått. En fördel med detta mått är att det går att göra entydigt. En annan fördel är att det bättre avspeglar individens tillgång till resurser än mått som inkomst och tillgång till kapital eftersom man kan disponera resurser utan att själv äga dem. En person kan exempelvis disponera föräldrarnas bil och fritidshus utan att själv äga dessa resurser. Vidare kan en släkt, över generationerna, förvärva fast egendom som flera kan använda sig av utan
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 68 and 69:
94 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72:
3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74:
arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76:
Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?