jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

124 välfärd, jämlikhet och folkhälsa
tinktion mellan arbete och icke-arbete. Teorin vill förklara skillnader mellan
grupper av arbetslösa genom att identifiera variationer i den omgivande
miljön. Den viktigaste skillnaden mot behovsteorin är att den inte är
begränsad till fördelarna med arbete, och den kan därmed förklara varför
vissa jobb kan ge sämre psykisk hälsa än arbetslöshet.
Liksom Jahodas modell är Warrs vitaminteori miljöcentrerad snarare än
individcentrerad. Det är skillnader i miljön som påverkar hälsan medan
individens uppfattning om sin situation inte beaktas. Antagandet att det
finns mer eller mindre oföränderliga psykologiska behov ger i båda dessa
modeller litet utrymme för individuella skillnader eller samhällsförändring
(60). Båda teorierna används ofta som förklaringsmodeller men har med få
undantag inte operationaliserats och prövats. Ett försök att operationalisera
Warrs vitaminmodell har dock gjorts av Hallsten (40).
Agentteorin
Fryer har utvecklat en alternativ modell utifrån en kritik av Jahodas
behovsteori för dess syn på individen som passiv och helt styrd av strukturerna,
samt att ekonomiska förhållanden negligeras (60, 62, 71, 72). Enligt
Fryer ger de flesta arbeten i realiteten ringa belöningar förutom de ekonomiska.
Hans agentteori utgår från en syn på individen som en aktiv
social aktör (agent) som strävar efter att förstå sin egen situation och som
agerar intentionellt för att nå valda mål. Teorin betonar individen som
framåtsyftande och planerande med en inneboende önskan till självbestämmande.
Negativa konsekvenser av arbetslösheten beror på förhållanden
som hämmar och begränsar den enskilde, exempelvis ekonomiska
restriktioner som gör det svårt eller omöjligt att nå viktiga mål. Arbetslöshetens
negativa effekter på den psykiska hälsan är en konsekvens av
minskad kontroll över livssituationen som en följd av ekonomisk stress och
situationens osäkerhet. Fryer menar att den arbetslöse blir ”berövad sin
framtid”. De personer som är ”proaktiva” och som lyckas finna annan
meningsfull sysselsättning vid sidan av lönearbetet behöver inte uppleva
psykiska problem vid arbetslöshet trots att den ekonomiska situationen
inte nödvändigtvis är bättre för denna grupp. Fryers teori kan användas för
att förklara skillnader mellan grupper av arbetslösa men också, i och med
att individen kan förändra och anpassa sina mål, förändringar i arbetslösas
hälsa över tid liksom vid återanställning. Fryer har i sin tur blivit kritiserad