jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

102 välfärd, jämlikhet och folkhälsa tio åren – de generella utbildningstiderna har förlängts, och en betydligt större andel av de unga går vidare till högre studier. Även vuxenutbildningen har växt och det s.k. Kunskapslyftet har bidragit till att betydligt färre i dag enbart har grundskolekompetens (13). Utbudet av arbetskraft synes alltså ha anpassats till arbetsmarknadens krav, något som bör minska lönespridningen och öka möjligheterna för lågutbildade att få arbete (14). Den långsiktiga utvecklingen tycks dock ha inneburit ökade minimikrav för att alls kunna komma in på arbetsmarknaden. Det är därför problematiskt att så många inte lyckas ta en grundläggande examen – drygt var tionde elev är inte behörig att påbörja gymnasieskolan och mer än var fjärde elev har inte fått slutbetyg fyra år efter påbörjade gymnasiestudier (15). En genomgripande förändring på arbetsmarknaden är kvinnornas dramatiskt ökade förvärvsfrekvens under de senaste 30 åren, parat med en gradvis utbyggnad av den offentliga sektorn. I mitten av 1960-talet låg svenska kvinnors relativa AK-tal (andel i arbetskraften av befolkningen) på drygt 50 procent medan männens var nära 90 procent. År 1990 hade kvinnornas arbetskraftsdeltagande ökat till nästan samma nivå som för männen, till över 80 procent. Till det som uppmuntrade kvinnornas arbetskraftsdeltagande hör avskaffandet av sambeskattningen 1971, den snabba utbyggnaden av barnomsorgen samt en generös föräldraförsäkring. Den offentliga sektorns tillväxt har också inneburit att många av de omvårdnadsarbeten som traditionellt utförts av kvinnor förts över från oavlönat till avlönat arbete (10). Detta har bidragit till att Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader. Som vi kan se i figur 2 återfinns männen nästan uteslutande i privat sektor, medan övervägande delen av personalen i den kommunala sektorn är kvinnor. En ofta omnämnd effekt av hårdnande konkurrens och alltmer kortsiktiga ekonomiska förutsättningar är en förändring av kontraktsformerna från fasta till tidsbegränsade anställningar (12). Det är en internationell trend att olika typer av flexibla eller tillfälliga arbetsformer ökar (16). Företag och organisationer använder sig av tidsbegränsat anställda för att nå numerär flexibilitet och flyttar därmed över osäkerheten och kostnader till den enskilde och staten, dvs. den offentliga ekonomin (17, 18). Detta kan vara ett välfärdsproblem bl.a. därför att det sociala skyddet är sämre för dem som inte tillhör den reguljära arbetskraften (9). Det är dock inte givet
arbetsmarknadsposition och hälsa 103 vad en förändring av anställningskontraktet betyder för olika kategorier av anställda – för vissa välutbildade yrkesgrupper kan täta arbetsgivarbyten ge högre lön och bättre karriärmöjligheter, medan det för andra, som timvikarier inom vård och omsorg, innebär en avsevärt sämre position i jämförelse med fast anställda. Förändringen av arbetskontraktet kan därigenom leda till en polarisering mellan olika grupper av arbetstagare (12). 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Figur 2. Antal anställda efter sektor samt företagare och medhjälpande familjemedlemmar efter kön 2001. Förändringarna i arbetslivet har inneburit svårigheter för lågutbildade och grupper som är i en introduktionsfas på arbetsmarknaden, exempelvis ungdomar och invandrare. Utbildning är den viktigaste stratifierande faktorn vad gäller arbetsmarknadssituation och mycket tyder på att lågutbildade grupper kommer att ha en fortsatt svår situation på arbetsmarknaden. Både ungdomar och invandrare, liksom kvinnor generellt, är överrepresenterade i gruppen med tidsbegränsade anställningar. Andra grupper som fått det svårare på arbetsmarknaden är funktionshindrade, främst personer med psykiska och socialmedicinska problem, medan de med fysiska handikapp långsiktigt fått en bättre situation. Äldre arbetstagare med längre
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27: 52 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?