jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
68 välfärd, <strong>jämlikhet</strong> <strong>och</strong> folk<strong>hälsa</strong><br />
på förhand kunde vara säkra på att all påverkbar variation hänger samman<br />
med yrke, utbildning, inkomst, etnicitet <strong>och</strong> kön, finns det knappast behov<br />
av att beskriva den samlade variationen. Ett sådant antagande är dock<br />
osäkert. Det är exempelvis inte osannolikt att de regionala skillnaderna i<br />
o<strong>hälsa</strong> kan öka under det närmaste decenniet. Delvis fångas sannolikt<br />
regionala skillnader av variation i yrke, utbildning etc. Men det är inte<br />
givet. De ekonomiska metoderna gör det möjligt att klargöra vilka delkomponenter<br />
som gör att den samlade variationen ökar eller minskar. På detta<br />
sätt är det möjligt att spåra nya förklaringar till o<strong>jämlikhet</strong> i <strong>hälsa</strong>.<br />
Förslag till metoder för att följa utvecklingen av o<strong>jämlikhet</strong> i <strong>hälsa</strong> i Sverige<br />
Bestämning av koncentrationsindex<br />
De hälsoutfall som i första hand bör följas är medellivslängd, de fem viktigaste<br />
orsakerna till funktionsförlust (hjärt-kärlsjukdom, psykiatriska sjukdomar,<br />
tumörer, skador, samt rörelseorganens sjukdomar) samt självskattad<br />
o<strong>hälsa</strong>. O<strong>jämlikhet</strong> i <strong>hälsa</strong> analyseras som koncentrationsindex, efter<br />
yrke <strong>och</strong> utbildning. Det är en fördel att både ange det numeriska värdet<br />
<strong>och</strong> att presentera en figur över den fördelning som ligger till grund för<br />
beräkning av koncentrationsindex. Figur 9 visas som exempel. Förändringar<br />
över tid kan med fördel både skrivas som förändringar av koncentrationsindex<br />
<strong>och</strong> som förändringar av fördelning – i båda fallen med hjälp<br />
av datoranimering (63).<br />
Det avgörande motivet för val av koncentrationsindex är att det är<br />
möjligt att påvisa förändringar över tid med ett enda <strong>mått</strong>. Nackdelen är<br />
att <strong>mått</strong>et hittills haft ringa användning i Sverige. Hittills har främst relativ<br />
risk använts som <strong>mått</strong>. Måttet är värdefullt för att beskriva situationen vid<br />
en enda given tidpunkt. För att analysera förändringar över tid krävs dock<br />
samtidiga uppgifter om utveckling av absoluta skillnader vilket gör en<br />
sådan beskrivning komplicerad.<br />
Bestämning av socialt förklarad DALY/DALE/QALY<br />
Med hjälp av beräkningarna av DALY/DALE/QALY är det möjligt att<br />
bedöma betydelsen av olika sociala villkor för den samlade sjukdomsbördan<br />
i landet, jfr tidigare avsnitt. Första steget är att beräkna den samlade<br />
etiologiska fraktion, som varierande sociala villkor står för, för var <strong>och</strong> en