jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

60 välfärd, jämlikhet och folkhälsa malitet, skillnadsindex, koncentrationsindex samt WHO:s mått för bestämning av ojämlikhet. Dessa mått har utvecklats av hälsoekonomer under de senaste decennierna utifrån metoder för att beskriva inkomstspridning. De ekonomiska metoderna har utvecklats relativt oberoende av de epidemiologiska metoderna för att beskriva relativa och absoluta skillnader. Inom folkhälsoområdet har den epidemiologiska traditionen dominerat och kännedomen om de ekonomiska metoderna har varit dålig. WHO:s världshälsorapport år 2000 (45) medförde en väsentlig förändring av diskussionen. Den metod som användes i WHO-rapporten för att beskriva ojämlikhet i hälsa utgår från den ekonomiska traditionen. Man utgår från skillnader olika individer emellan (53), i stället för att utgå från grupper, som är fallet inom den socialepidemiologiska traditionen. Denna metod har allvarligt kritiserats av personer som är verksamma inom folkhälsoområdet (54). Trots sina brister har WHO-rapporten dock medfört att den folkhälsovetenskapliga diskussionen om metoder för att mäta ojämlikhet i hälsa har vidgats till att även innefatta den hälsoekonomiska traditionen (55). I beskrivningar av ojämlikhet, som använder epidemiologiska metoder, och som exempelvis utgår från jämförelser mellan icke facklärda arbetare och högre tjänstemän, finns en underliggande värderingen av att just denna skillnad är viktig. Mätningar av ojämlikhet i hälsa som utgår från mått på spridning har däremot beskrivits som värderingsfria om analysen stannar vid att ange mått på spridning. I denna framställning har jämlikhet i hälsa emellertid definierats som avsaknad av systematiska och potentiellt påverkbara skillnader, se avsnitt 3. Det innebär att måttet på spridning måste kombineras med uppgifter om hur variationen kan förklaras, annars är det inte möjligt att fastställa om skillnaderna är påverkbara. Med en sådan användning bortfaller värderingsfriheten. Spridning som mått – individnivå Inom statistiken är en viktig uppgift att matematiskt beskriva storleken på variation av ett fenomen. Dessa beskrivningar kan användas för att ange variation av ohälsa i en befolkning. Figur 7 visar spridning av blodtrycksvärden i två hypotetiska befolkningar. Medelvärdet uppfattas i båda fallen vara 120 mm kvicksilver. I figuren finns medelvärdena markerade, samt
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 61 omfånget av de 95 procent av alla värden som ligger närmast medelvärdena. I figuren med den stora spridningen innefattar detta omfång blodtrycksvärden mellan 80 och 160 mm. I den högra figuren är omfånget 100–140 mm. Omfånget av dessa spridningar kan uttryckas som ett tal, exempelvis i den vänstra figuren som (160 – 80) / 120 = 80 / 120 = 0,67 och i den högra figuren som 0,33. I beräkningarna ingår medelvärdet (120). 80mm a 160mm 100mm b 140mm Stor spridning Liten spridning Figur 7. Spridningar av blodtrycksvärden (systoliskt, mm kvicksilver) i två befolkningar. Medelvärdet i båda figurerna är 120 mm kvicksilver. Spridning går direkt att uttrycka på detta sätt, det vill säga som omfånget av de värden som gäller för 95 procent av alla observationer. Det finns också mer utvecklade metoder, främst beräkning av statistisk standardavvikelse. Indelning i kategorier medför, i enlighet med vad som diskuterats ovan, osäkerhet vid beräkningarna. Detta problem går att undvika om frågan om ojämlikhet analyseras med mått på spridning i stället för kategorier. Det finns dock också begränsningar med metoden. Den främsta är att det hälsoutfall som skall analyseras måste ha en s.k. kontinuerlig fördelning, det vill säga utfallet måste kunna beskrivas med ett tal som varierar från ett lågt värde till ett högt. Detta är fallet för blodtryck. Det gäller också för livslängd men däremot inte för en sjukdom som exempelvis diabetes som antingen finns eller inte finns. Många sjukdomar är därför inte lämpade för denna typ av analys. En annan begränsning är att mått på spridning inte enkelt låter sig tolkas. Ett uttryck som RR = 1,5 är enkelt att förstå: hälsoproblemet är 50
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 85 and 86:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?