jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

54 välfärd, jämlikhet och folkhälsa intryck av att de väsentliga problemen endast gäller denna grupp. Dock, om gruppen är relativt liten, är gruppens bidrag till den samlade socialt genererade sjukligheten också litet, trots värdet på RR. En summerad EF ger en rättvisare bild av de sociala villkorens samlade betydelse. Begränsningarna med måttet är i första hand desamma som gäller för RR eftersom beräkning av EF bygger på RR-bestämningar. En ytterligare begränsning med EF är att konstruktionen av begreppet medför att summan av olika bestämningsfaktorers andelar av EF kan vara mer än 100 procent. Detta kan förefalla vara absurt om läsaren inte är förtrogen med att begreppet bygger på att olika orsaker till ett problem kan överlappa varandra. Relativt ojämlikhetsindex Ett annat sätt att beskriva skillnader mellan grupper är att beräkna ett s.k. relativt ojämlikhetsindex. Förutsättningen är att det går att beskriva social position med ett kontinuerligt mått. Det innebär att måttet utrycks som ett tal som gradvis kan variera, exempelvis som procent. En indelning i grupper, exempelvis efter utbildningsnivå, har inte denna egenskap. En individ kan ha 9 eller 12 års utbildning men inte 10,7 års utbildning. Detta krav på kontinuerlig variabel uppfylls om en individs sociala position anges efter det egna bostadsområdets sociala karaktär. Områdenas sociala position beskrivs med hjälp av något mått på sociala förhållanden, exempelvis andel vuxna med 9 års skola eller mindre. Denna andel kan variera kontinuerligt från 0 till 100 procent. Individerna i befolkningen rangordnas efter detta sociala mått. Förekomsten av hälsoproblem ökar vanligen med sjunkande social position. Detta samband mellan social position och ohälsa går att matematiskt beskriva som en s.k. regressionslinje. Den s.k. lutningskoefficienten för denna regressionslinje utgör det slutliga mått som används. Alternativt kan lutningen beskrivas som en kvot som är beräknad med hjälp av regressionslinjen (47). Ett exempel på en sådan beräkning presenteras i figur 4. En fördelen med detta mått är att det är relativt lätt att förstå. Innebörden är att man jämför individer bosatta i det socialt sämst ställda området med individer i det bäst ställda med en metod som väger in information från samtliga områden och som också tar hänsyn till att olika många individer kan bo i de dessa.
Totalt antal vårddagar per 1 000 barn 35 30 25 20 15 10 jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 55 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Social position Figur 4. Bestämning av relativt ojämlikhetsindex för sjukhusvård av barn med infektioner. Beräkningen bygger på bestämningar i 13 lika stora grupper av områden i Stockholm län, sorterade efter deras sociala position där värdet = 0 motsvarar den högsta positionen. Linjen är en regressionslinje. Värdet för det relativa ojämlikhetsindexet är (1 + [27,2 – 16]) / 16 = 1,7. Källa: Barnrapporten (48). Resultatet påverkas dock i viss mån av hur stora de bostadsområden är som används för att socialt karaktärisera enskilda individer. Låt oss utgå från ett exempel där uppgiften är att beskriva sociala skillnader i Stockholms län. Om man utgår från den indelning i drygt 100 s.k. planområden som finns i länet blir varje enskilt område relativt homogent, medan områdena sinsemellan blir relativt olika. Det innebär att man kommer att påvisa tydliga sociala skillnader med denna metod. Om man däremot skulle utgå från den indelning i de sex sjukvårdsområden som finns i länet skulle de sociala skillnaderna bli mindre. Skälet är att de relativt stora sjukvårdsområdena sinsemellan är mer lika varandra. Analyser som utgår från stora områden, bostadsområden med mer än 100 000 innevånare vardera, kan således dölja viktiga sociala skillnader. Däremot finns det ingen risk för att analyser som utgår från små områden skulle överskatta skillnaderna (49). Absoluta skillnader Skillnader går även att uttrycka i absoluta termer. I figur 2 presenteras skillnader i dödlighet i absoluta termer och i figur 3 beskrivs samma skillnader i 27.2 16
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 79 and 80:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?