jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

136 välfärd, jämlikhet och folkhälsa nafamilj till att själv bli arbetare) liksom en stabil position som arbetare och bidrog därmed till att skapa och bibehålla skillnader i alkoholism mellan tjänstemän och arbetare. Hälsoselektion (psykisk sjukdom) spelade dock en mindre roll (100, 101). Studier har också visat på en negativ hälsoselektion från fysiskt tunga yrken till yrken med låga fysiska krav (102). Bristen på longitudinella studier inom området innebär dock att selektionsproblemet är en fråga som ofta förblir obesvarad. I tvärsnittsstudier kan man kontrollera för exempelvis hälsorelaterade levnadsvanor, men bör dessa ses som förväxlingsfaktorer (confounders) eller är sådana beteenden en del av den kausala kedja som leder från arbetsmarknadsposition till ohälsa? En studie av arbetslösa ungdomar visade t.ex. att de som blev arbetslösa rökte mer redan i årskurs 9, men också att arbetslösheten ledde till en ökning av tobaksbruk i denna grupp såväl som i den grupp som tidigare inte rökt (63). Vi kan utgå från de punkter som i ”Social rapport 2001” (103), används för att förstå förekomsten av sociala problem bland olika grupper: – De orsakssamband som ligger bakom att en enskild individ hamnar i en socialt utsatt position är ofta sammansatta och komplicerade. – Många gånger rör det sig om att den enskilde drabbats av problem på flera områden samtidigt, och att dessa faktorer tillsammans bidrar till att fördjupa de problem som fanns initialt. (Vad Gunnar Inghe kallade för riskladdade konstellationer [104]). – Det finns en ömsesidig relation mellan hälsomässiga och sociala problem, och de förstärker ofta varandra. Det är alltså inte så enkelt som att det antingen är fråga om selektions- eller positionseffekter, utan samtidiga effekter som ofta förstärker varandra och som t.ex. kan innebära att personer med olika initiala förutsättningar påverkas olika av en svag arbetsmarknadsposition, s.k. differentiell sårbarhet. Sett ur ett välfärdsperspektiv (där välfärd definieras som ”individuella resurser med vars hjälp medborgarna kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor” (32), innebär detta att brist på resurser inom andra områden gör att man både löper större risk att hamna i en sämre arbetsmarknadsposition, samt att man blir mer sårbar för effekterna av detta.
arbetsmarknadsposition och hälsa 137 Några empiriska studier får belysa betydelsen av selektions- och positionsmekanismer för sambandet mellan arbetsmarknadsposition och hälsa. En studie från Stockholms län visar att risken att bli arbetslös var högre för dem som hade varit sjukskrivna länge åren före arbetslösheten (94). Riskökningen var högre i de yngre åldersgrupperna, dvs. sjukskrivning hade en större betydelse för senare arbetslöshet bland yngre. Äldre är ju på grund av sin längre anställningstid skyddade av arbetslagstiftningen, vilket gör att selektionseffekterna blir svagare. Både sjukskrivning och arbetslöshet var betydligt högre för lägre socioekonomiska grupper, men konsekvenserna av hög sjukskrivning på senare arbetslöshet var större bland högre SEI-grupper. Selektionseffekten var alltså större för tjänstemän än för arbetare (liksom för psykisk ohälsa och arbetslöshet, se avsnitt om arbetslöshet och hälsa). I en annan studie undersöktes sambandet mellan psykisk ohälsa och arbetsmarknadsposition över tid (105). Här jämfördes sysselsatta med hela gruppen ej i arbete (arbetslös, förtidspensionär, studerande eller hemmafru). Resultaten visar att de med psykisk ohälsa har en större andel med en ogynnsam arbetsmarknadsposition som det definieras här, samt att andelen ej i arbete ökar över tiden i den grupp som har en dålig psykisk hälsa under en längre tid (både 1994 och 1998). Andelen var oförändrat hög i den grupp som hade psykisk ohälsa vid den första tidpunkten men inte vid den andra. Detta tyder dels på en hälsomässig selektion in i gruppen ej i arbete, dels på att de med psykisk ohälsa har svårt att förbättra sin position. Även de med fysiska besvär har svårigheter på arbetsmarknaden. Förekomsten av ländryggs- eller nacke/skulderbesvär innebar inte oväntat en ökad risk att lämna arbetslivet mellan 1994 och 1998 och det var också ett hinder för att få en anställning (106). De här refererade studierna gäller Stockholms län, men resultaten torde vara generaliserbara till övriga landet. I en diskussion om selektion och kausalitet är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv som tar hänsyn till förhållanden under olika delar av livet (107). Enligt en ofta refererad hypotes (ackumuleringshypotesen) påverkar förhållanden under uppväxten, t.ex. skolresultat, sannolikheten att man hamnar i en viss social position (108). På detta vis startar ”onda” eller ”goda cirklar”. Enligt denna hypotes medieras effekten av social bak-
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61: 86 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 109: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?