jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

140 välfärd, jämlikhet och folkhälsa ständig relevans. Stora befolkningsrepresentativa studier bör här kompletteras med specialstudier av särskilda grupper liksom kvalitativa teorigenererande studier. Vidare vore det önskvärt med fler åldersspecifika studier av hälsoeffekterna av svag arbetsmarknadsposition. Dels för ungdomsgruppen (under 30 år), dels för dem över 55, vilket är de grupper som har stora, men olika, problem på arbetsmarknaden. Förslag och diskussion Baserat på ovanstående översikt om sambandet mellan arbetsmarknadsposition och hälsa presenteras här mått och indikatorer som kan vara lämpliga för att följa utvecklingen. Utifrån en granskning med avseende på hälsoeffekter, indikatorns relevans, validitet i förhållande till bestämningsfaktorn, mätbarhet, entydighet och påverkbarhet har ett mindre antal indikatorer valts ut. De mått som här presenteras kommer från officiella register och finns tillgängliga på nationell och regional (läns-) nivå samt i några fall på kommunal nivå. Ett alternativt sätt att redovisa statistiken vore att använda sig av någon av de regionala indelningar som tagits fram: A-region, H-region eller kommuntyp, som ett komplement till uppdelning på län och kommun. I och med att arbetsmarknaden skiljer sig stort mellan olika regioner (93), vore det av intresse att använda sig av någon uppdelning som speglar detta. Folkhälsans utveckling skiljer sig även den mellan olika delar av vårt land och arbetsmarknaden är en viktig bestämningsfaktor för detta. Den nationella utvecklingen kan också följas i ett europeiskt komparativt perspektiv med hjälp av den databas som finns hos Eurostat (http://europa.eu.int/comm/eurostat/). Här finns uppgifter om såväl arbetsmarknadspolitik, sysselsättning och arbetslöshet som sjukskrivning, främst för EU-länderna. Uppgifterna är dock inte direkt jämförbara med den svenska statistiken. Hälsoeffekter och relevans Studier som jämför förvärvsarbetande med sådana som inte är ekonomiskt aktiva visar genomgående att både psykisk och fysisk hälsa är bättre för
arbetsmarknadsposition och hälsa 141 dem som har ett arbete. Selektionsproblematiken gör dock att hälsoeffekter av att ha ett arbete blandas med en ”healthy worker effect”. Alla typer av arbeten är inte heller positiva för hälsan, t.ex. har studier av upprepade personalreduktioner visat att hälsan hos den personal som var kvar kunde jämföras med dem som sagts upp, bl.a. beroende på en ökning av den stressrelaterade ohälsan (40). Trots sina brister bör sysselsättning betraktas som en ytterst viktig del av den övergripande bestämningsfaktorn arbetsmarknadsposition. Arbete ger en förvärvsinkomst, är en förutsättning för att man skall få ta del av många välfärdssystem samt fyller en rad andra viktiga funktioner för individen. Majoriteten förvärvsarbetande är också nöjda med sitt arbete (110). Deltid är snarare positivt än negativt för hälsan. Kort deltid har ett starkt samband med långvarig ohälsa men detta tycks främst bero på selektion till gruppen. På grund av deltidsarbetets koppling till den ojämlika uppdelningen av det obetalda arbetet mellan män och kvinnor liksom den horisontella och vertikala könssegregeringen på arbetsmarknaden har andelen deltidsarbetare inte någon entydig tolkning. Andel undersysselsatta (ofrivilliga deltider) är en tänkbar indikator men då kunskapsunderlag saknas vill vi inte i nuläget föreslå den. Hälsoeffekterna av tidsbegränsad anställning liksom vilka mekanismer som ligger bakom ett sådant samband är inte helt kartlagda och det finns studier som inte visar några skillnader i hälsa mellan fast och tidsbegränsat anställda. Vi vill ändå lyfta fram tidsbegränsad anställning som en potentiellt viktig bestämningsfaktor. Studier visar att anställningsotrygghet har en negativ effekt på såväl fysisk som psykisk hälsa. Tidsbegränsad anställning kan för många innebära en risk för ekonomisk stress, vilket har ett starkt samband med psykisk ohälsa. Gruppen med tidsbegränsad anställning har ökat vilket innebär att denna arbetsform berör många människor. Andelen är hög framför allt bland kvinnor, ungdomar och utrikes födda, dvs. grupper som redan har en svagare arbetsmarknadsanknytning. Ökningen av tidsbegränsade anställningar kan komma att förstärka ojämlikhet i hälsa. Som grupp har egenföretagarna en relativt gynnsam situation enligt krav–kontroll-modellen, men saknar socialt stöd. En problematisk ekonomisk situation och hög arbetsbelastning är riskfaktorer för många egenföretagare. Som egenföretagare står man dessutom utanför många av
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65: 90 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 113: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?