jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

34 välfärd, jämlikhet och folkhälsa logiska metoder utgår från uppdelning i ett fåtal grupper, ofta endast ”exponerade” och ”ej exponerade” samt ”friska” och ”sjuka”. De kan också behandla fenomen som är kontinuerligt fördelade, exempelvis blodtryck. Analyserna förutsätter dock vanligen en indelning i kategorier. Ekonomiska metoder, däremot, utgår från kontinuerliga fördelningar, både av exponeringar och av utfall (sjuklighet). I en kontinuerlig fördelning särskiljs inga speciella grupper. Detta ökar precisionen vid beräkningarna. Beskrivningar av dessa metoder finns främst i den vetenskapliga litteraturen (11, 12). En styrka med de ekonomiska metoderna är att de möjliggör samlade och mer precisa matematiska beskrivningar av ojämlikhet. En nackdel är att innebörden i de matematiska uttrycken ofta kräver mer förklaring än de som krävs för att förstå de epidemiologiska beräkningarna. Samma fenomen beskrivs med olika ord inom epidemiologisk och ekonomisk litteratur. Detta kan ibland förvirra. I denna text används i första hand de beteckningar som används inom epidemiologi. Konflikter mellan minskad ojämlikhet i hälsa och andra värden Det finns ställningstaganden både nationellt (13), för Europa som helhet (14) och universiellt (WHO, 1948) där man slår fast att hälsoskillnader skall minskas. Ståndpunkten går att härleda från principen att alla människor har lika värde och uppfattningen att det finns universiella mänskliga rättigheter, inklusive rätt till hälsa. Det finns dock flera andra värden, som är allmänt omfattande, och som kan tänkas komma i konflikt med önskan att minska ojämlikhet i hälsa. Det är därför motiverat att undersöka några tänkbara konflikter mellan uppfattningen att hälsoskillnader skall utjämnas och andra värderingar (15). Det är möjligt att en stor del av alla hälsoskillnader skulle kunna undanröjas om alla människor fick tillgång till samma ekonomiska resurser. Detta skulle kräva överföring av resurser från människor med stora tillgångar till dem som har små. En sådan åtgärd leder uppenbart till konflikter med en annan allmänt erkänd rättighet, den enskildes rätt till all sin egendom.
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 35 Den amerikanske moralfilosofen Rawls har analyserat konflikten mellan principen om alla människors lika värde och rätten till egendom (16). Han utgår från en tänkt situation: en person föds in i ett samhälle där hon eller han inte vet till vilken grupp hon kommer att höra. En person kan råka födas in i en familj som lever under så usla villkor att hon som vuxen inte har möjlighet att konkurrera med andra människor på lika villkor. En annan person kan istället födas in i en familj med goda tillgångar. Den personen kommer sedan som vuxen att få stora möjligheter att leva ett gott liv med god hälsa. De flesta människor uppfattar att ett sådant samhälle är orättvist. Att människor delvis har en sådan uppfattning har påvisats i en svensk undersökning (17). Att undanröja skillnader tidigt i livet skulle därför vara legitimt, även om detta skulle leda till att den enskildes rätt till egendom inte fullt ut respekterades. Skillnader, vuxna människor emellan, accepteras dock av fler. Skälet är att skillnaderna delvis kan uppfattas vara konsekvenser av val individen själv gjort. Om man tillämpar Rawls tankemodell på hälsoområdet skulle ohälsa, i den mån den är konsekvens av individens egna fria val vara rättvis, och skulle därför inte kunna motivera inskränkningar i rätten till egendom. Däremot är det genomgående motiverat att undanröja hälsoskillnader, som individen inte själv kan ställas till ansvar för, och som påverkar hälsan under återstående delar av livet. Värderingen av det motiverade i att undanröja hälsorisker blir således beroende av vilket ansvar man kan tillskriva den enskilda individen. Bruk av tobak får tjäna som exempel. En ståndpunkt kan vara att bruk av tobak är en följd av individens fria val, ett val individen gör trots information om riskerna. Om det är så, blir hälsoskillnader knutna till tobak mindre angelägna att påverka. En annan ståndpunkt kan vara att bruk av tobak till stor del är en följd av individens uppväxtmiljö. En sådan uppfattning kan motiveras av att de flesta vuxna rökare påbörjat sitt bruk i skolåldern. Med detta synsätt kan de sociala skillnaderna i tobaksbruk inte i första hand tillskrivas individens fria val utan bör i stället uppfattas vara en följd av tobaksbruk hos föräldrar och syskon – något som individen knappast kan ställas till ansvar för. Dessutom påverkar tobaksreklam oss att köpa produkterna. En holländsk forskargrupp anser att miljöförhållanden, som individen själv inte rår över, är den dominerande förklaringen till sämre hälsa i socialt ut-
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 58 and 59:
84 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 71 and 72:
3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74:
arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76:
Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?