jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

36 välfärd, jämlikhet och folkhälsa satta grupper (18). På liknande sätt kan en stor del av förklaringen till alkoholism, drogmissbruk, dåliga kostvanor m.m., knytas till sociala förhållanden. Detta talar för att Rawls perspektiv utmynnar i bedömningen att en stor del av all ojämlikhet i hälsa är motiverad att söka påverka, även om åtgärderna skulle komma i konflikt med rätten till privat egendom. Principen om alla människors lika värde, och därmed rätten till god hälsa, kan också komma i konflikt med en annan viktig princip – tanken att samhället skall söka maximera människors samlade ”nytta”. Insatser för människor med många allvarliga hälsoproblem kan kräva avsevärda resurser. Det är tänkbart att samma resurser skulle ge större samlad ”nytta” för människor som är mindre belastade. En sådan konflikt finns både inom folkhälsoområdet och för sjukvården. Den svenska utredning som behandlat prioriteringar inom hälso- och sjukvården tar upp frågan (19). Där tar man ställning för att principen om människors behov, grundat i människovärdesprincipen, skall vara överordnad principen om maximerad nytta. Walzer är en moralfilosof som närmat sig etiska konflikter på ett annat sätt än Rawls (20). Han pekar på att människor konkurrerar på ett stort antal olika livsområden: yrke, utbildning, inkomst, konstnärliga uttryck, sport, relationer till det motsatta könet osv. Det angelägna från ett jämlikhetsperspektiv är inte i första hand att utjämna skillnaderna inom varje enskilt område utan att undanröja starka kopplingar mellan områdena. Det är således inte önskvärt att positionen inom ett enda område, exempelvis inkomst, bestämmer positionen inom ett stort antal andra fält, exempelvis utbildning, konstnärlig framgång, relation till det motsatta könet etc. Att aktivt söka minska skillnader inom hälsoområdet skulle från detta synsätt vara motiverat främst om position inom hälsoområde bestämmer position inom ett flertal andra områden. Så är uppenbart fallet eftersom tillgång till god hälsa påverkar möjligheten inom alla de uppräknande områdena. Walzers perspektiv utmynnar således i argument som talar för det berättigade i att utjämna hälsoskillnader. Den refererade litteraturen tyder således på att det är möjligt att klargöra några konflikter mellan det önskvärda att utjämna ojämlikhet i hälsa och andra betydande värden. Andra analyser, exempelvis av Amartya Sen, visar på att jämlikhet i hälsa snarast främjar andra centrala värden (21).
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 37 Sociologiska teorier om social skiktning Det finns några viktiga traditioner som söker förklara varför samhället skiktar människor till olika sociala positioner. Vi kan här endast skissartat beskriva dessa och hänvisar den intresserade läsaren till den sociologiska litteraturen. En tradition utgår från Karl Marx som stratifierar samhället i sociala klasser mot bakgrund av ägande till produktionsmedel. En annan tradition utgår från Max Weber som indelar samhället i sociala klasser mot bakgrund av såväl ägande till produktionsmedel som status och individernas tillgång till resurser och färdigheter. Karl Marx (1818–1883) ansåg att den materiella produktionen är basen för all samhällelig utveckling. Samhällen utvecklas genom att produktionssätten förändras. Produktionssätten inkluderar tekniska produktivkrafter och sociala produktionsförhållanden. Produktionssätten påverkar i sin tur samhällets överbyggnad av politisk-juridiska och ideologiska förhållanden (22). Kapitalism är ett ekonomiskt system för varuproduktion med två sociala klasser där ägare av produktionsmedel exploaterar arbetare som inte äger produktionsmedel. Arbete sönderfaller i två delar; nödvändigt arbete och merarbete. Med nödvändigt arbete avses det arbete som behövs för att nödtorftigt försörja arbetarna och deras familjer. Merarbete, ofta kallat mervärde, är ett socialt överskott i produktionen. Exploatering föreligger enligt Marx när kapitalägare tillägnar sig arbetarnas merarbete i produktionsprocessen (23). Även Max Weber (1864–1920) intresserade sig för det västerländska kapitalistiska systemets uppkomst (24). Enligt honom är det inte driften att skaffa mer pengar som skiljer kapitalismen från andra ekonomiska system, utan att förmeringen av ekonomiska resurser sker under rationella former där bl.a. kalkylerbarhet, definierade civilrättsliga regler och systematisk användning av vetenskap och teknik för produktiva ändamål är de viktigaste elementen. Max Webers analys har den handlande individen som utgångspunkt. I samhället skiktas människor i olika sociala klasser efter ägande till produktionsmedel, men också efter yrke och andra kvalifikationer som individen kan ”sälja på marknaden”. Weber definierar en klass som alla människor vilka befinner sig i samma klassituation med avseende på materiella villkor, yttre social ställning, prestationsförmåga m.m. Utöver begreppet klass använder Weber dels begreppet statusgrupp, varmed menas individens livsstil vilken ofta hänger samman med indivi-
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 60 and 61:
86 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 62 and 63:
Page 64 and 65:
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 71 and 72:
3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74:
arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76:
Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?