jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
arbetsmarknadsposition <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong> 115<br />
kallas atypiska. Några huvuddimensioner i atypiska arbeten är 1) anställningskontraktet,<br />
2) arbetstid, <strong>och</strong> 3) arbetsplatsrörlighet (44). Arbetsvillkor<br />
<strong>och</strong> konsekvenser för <strong>hälsa</strong>n för deltidsarbete, tidsbegränsade anställningar<br />
samt egenföretagare kommer här att belysas närmare.<br />
Deltidsarbete <strong>och</strong> <strong>hälsa</strong><br />
34 procent av de sysselsatta kvinnorna <strong>och</strong> 10 procent av männen arbetar<br />
deltid. Mäns deltid är relaterat till studier, hälsoproblem eller ålderdom<br />
(45), medan kvinnors deltid har ett starkt samband med familjeansvar. Som<br />
vi kunnat konstatera är deltidsarbete i Sverige inte på samma sätt som i<br />
vissa andra länder relaterat till svag anknytning till arbetsmarknaden, <strong>och</strong><br />
deltid är främst en fråga om arbetstid, inte arbetsmarknadsposition. Undantagna<br />
är gruppen undersysselsatta (8 % av sysselsatta kvinnor <strong>och</strong> 3 %<br />
av männen), dvs. sådana som av arbetsmarknadsskäl arbetar mindre än de<br />
skulle vilja.<br />
Enligt de hypoteser som finns inom området skulle eventuella hälsoeffekter<br />
av deltid bero på 1) minskad exponering för dålig arbetsmiljö, 2)<br />
minskade positiva effekter av arbetet, <strong>och</strong> 3) minskad total arbetsbörda.<br />
Empiriska data tyder inte på att deltidsarbete har några negativa hälsoeffekter.<br />
För män har man funnit en avtagande mortalitet från att inte ha ett<br />
arbete, deltid <strong>och</strong> heltid, vilket tyder på en hälsomässig selektion till deltidsarbete<br />
(46). För kvinnor fanns inte motsvarande samband i denna studie.<br />
En svensk studie från slutet av 1980-talet visar att andelen kvinnor som<br />
uppger långvarig sjukdom var markant högre bland dem som arbetade<br />
under 25 timmar i veckan än för övriga förvärvsarbetande. Detta tyder på<br />
förekomsten av en hälsomässig selektion även för kvinnor, men att den<br />
främst gäller den lilla grupp som har kort deltid. När de med långvarig<br />
sjukdom uteslöts framträdde ett klart samband mellan sjukfrånvaro <strong>och</strong><br />
arbetstid, så att varje ytterligare timmes arbetstid medför högre sjukfrånvaro<br />
(47).<br />
En studie som undersökt samboende <strong>och</strong> gifta kvinnor i åldern 25–54<br />
visar att de som arbetar heltid rapporterar sämre än god <strong>hälsa</strong> cirka två<br />
gånger så ofta som deltidsarbetande, efter kontroll för potentiella<br />
förväxlingsfaktorer (45). Intressant nog fanns en stark interaktion mellan<br />
fysiskt krävande arbete <strong>och</strong> heltid. Kvinnor kan alltså vinna i <strong>hälsa</strong> genom<br />
att gå ned i arbetstid, något som särskilt gäller dem med fysiskt tunga