jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

42 välfärd, jämlikhet och folkhälsa ing av sociala grupper har byggs upp genom att olika yrken aggregeras. Erikson och Goldthorpe, som utvecklat denna indelning, anser inte att indelningen skall uppfattas som en hierarki (29). De fem gruppernas ställning på arbetsmarknaden (34), liksom förekomsten av ohälsa i grupperna (35), förefaller dock graderad från den minst gynnade gruppen (okvalificerade arbetare) till den mest gynnade (högre tjänstemän). Detta talar för att uppfattningen om en hierarki inte helt kan avvisas. I figur 2 återges ett exempel. Där beskrivs dödlighet i kranskärlssjukdom i olika yrkesgrupper. Vi har i allmänhet föreställningar om levnadsvillkoren för de olika yrkesgrupperna. Indelningen är lätt att förstå och går att koppla till sociologiska teorier. 250 200 150 100 50 0 Ej fackl. arbetare Facklärda arbetare Män 1986-90 1991-95 Lägre tjm Högre & mellan tjm Uppgift saknas Figur 2. Döda per 100 000 i kranskärlssjukdom, i olika socioekonomiska grupper i Sverige, åren 1986–1990 och 1991–1995, män 20–64 år. Åldersstandardiserade tal. Källa: Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2001. Indelningen har dock flera nackdelar. Ett betydande problem är att uppgifter om yrke inte längre samlas in i tillräcklig omfattning. Om uppgifter inte rutinmässigt finns tillgängliga är indelningen självfallet svår att använda. Ett andra problem är att indelningen görs i fasta kategorier. Om avgränsningen av dessa kategorier inte är entydig kan olika studier redovisa olika sociala skillnader, enbart därför att kategorierna är formade på olika sätt. De kategorier som används är ofta så breda att det finns risk för felklassificering.
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 43 Ett tredje problem är att indelningen förutsätter direkt anknytning till arbetsmarknaden. Klassificering av de grupper som inte yrkesarbetar blir därför inte självklar. Sådana grupper är studerande, pensionärer, och arbetslösa. Det går att komma överens om hur dessa grupper skall behandlas men indelningen blir inte självklar. Vid varje indelning kommer det också att kvarstå grupper som inte går att klassificera, bl.a. därför att uppgifter saknas. Det framgår av figur 2 att det är denna grupp som har den högsta dödligheten. En ytterligare grupp, vars klassificering är problematisk, är deltidsarbetande kvinnor i hushåll med barn. I sådana hushåll är det vanligt att mannen har ett yrke högre upp i den sociala hierarkin. Kvinnans levnadsvillkor präglas troligen delvis av detta förhållande. Därigenom underskattar yrkesklassificeringen kvinnans faktiska levnadsvillkor. Vissa yrkesgrupper är socialt påtagligt heterogena. Det gäller exempelvis för egenföretagare inklusive lantbrukare. Det är stor skillnad mellan att äga ett företag med några få anställda och att äga ett företag med 1 000tals anställda. Vissa indelningar tar hänsyn till detta genom att särskilja egenförtagare efter företagens storlek. Problemen uppkommer där jämförelser skall göras med kategorierna av anställda. Om en företagare bara har en anställd, skall hon eller han då jämföras med en icke yrkesutbildad arbetare, med en yrkesutbildad arbetare eller med någon kategori av tjänstemän? Svaren är inte givna. Ett fjärde problem är att fördelningen mellan olika yrkeskategorier kan ändras över tiden. Exempelvis har andelen icke yrkesutbildade arbetare minskat under de senaste decennierna. Det innebär att skillnaderna mellan icke yrkesutbildade arbetare och tjänstemän skulle kunna öka enbart på grund av denna förändring. Skälet är att om gruppen icke yrkesutbildade arbetare minskar, kommer de som kvarstår att utgöra en tydligare extremgrupp. En beskrivning av utvecklingen av sociala skillnader i hälsa över tid kan därför bli missvisande. Ett femte problem är de svårigheter som uppkommer vid internationella jämförelser. Trots dessa problem har indelning efter yrke varit den vanligaste metoden i Sverige för att beskriva fördelning av ohälsa i olika sociala grupper. Metoden har betytt mycket för att påvisa ojämlikhet i hälsa. Den har dock i första hand använts för att beskriva fördelningen vid en enda tidpunkt. Avsikten med denna skrift är att ge förslag på uppföljning. Detta kräver regelbundna mätningar under en längre tidsperiod. En brittisk sam-
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 66 and 67:
92 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 68 and 69:
94 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72:
3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74:
arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76:
Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?