jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

128 välfärd, jämlikhet och folkhälsa där de kombinerar Jahodas funktionella analys av arbetet med en syn på individen som aktiv aktör (se även [80] och [81]). Arbetslöshetens effekt på individen är beroende av hur individen förhåller sig till de två dimensionerna, och hur centralt arbetet är för identiteten. Resultaten stödjer hypotesen i så måtto att de med störst behov av arbete också har den sämsta psykiska hälsan liksom förbättrar sin hälsa mest vid återanställning. Vidare visar det sig att de som fortfarande är arbetslösa men vars ekonomiska och psykosociala behov av arbete har minskat också förbättrar sin hälsa över tid. De har alltså anpassat sig till situationen som arbetslös. Den senare tidens studier visar övertygande att den ekonomiska situationen har en medierande effekt på sambandet mellan arbetslöshet och hälsa. Samtidigt betonas inom ekonomisk teori betydelsen av ekonomiska incitament för arbetslösas sökbeteende (10). Det psykosociala behovet av arbete anses enligt dessa teorier vara lågt. Tidigare studier visar att förändringar i A-kassenivåerna kan påverka arbetslöshetstiderna, samt att övergång till sysselsättning mycket markant ökar när utförsäkring från A-kassan närmar sig. (Ett förhållande som även kan vara en effekt av arbetsförmedlingens ökade insatser, förf. anm.) Det kan alltså finnas en konflikt mellan en effektiv arbetsmarknad och att värna den psykiska hälsan hos de arbetslösa. Flera av de ovan refererade studierna har undersökt jobbsökaraktivitet i relation till den ekonomiska situationen. Alm (78) visar att skillnaden mellan olika grupper av arbetslösa med avseende på jobbsökning är mycket liten. Ingen signifikant skillnad fanns mellan dem som hade respektive inte hade A-kassa. En annan studie visar att de som sökte mest flitigt var de med sämst ekonomi och sämst psykisk hälsa, men trots detta hade de längst arbetslöshetstid och minst möjlighet att få jobb (82). Lägst arbetsvilja och lägst sökaktivitet hade de med god psykisk hälsa och god ekonomi, men de hade störst möjlighet att få ett jobb. Under denna period (1996) var det tydligt att arbetsgivarna valde bort långtidsarbetslösa samt sådana med psykiskt nedsatt hälsa. Dessa studier visar att arbetslösa generellt har ett högt arbetsengagemang oavsett ekonomisk ersättning, samt att det inte enbart är individens sökbeteende som avgör om man lyckas finna ny anställning. I ovanstående longitudinella studier har man har utgått ifrån en grupp som redan är arbetslösa och följt dessa över tid. Man har kontrollerat för men inte explicit undersökt selektionseffekter. Hallsten samt Eriksson och
arbetsmarknadsposition och hälsa 129 Hallsten har undersökt selektionseffekter vid nedläggning av en offentlig arbetsplats – Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna (83) samt civilanställda vid olika regionala förband (70). Resultaten stödjer i huvudsak selektionshypotesen medan effekterna av arbetslöshet på hälsan visade sig vara svaga eller obefintliga. Under avvecklingstiden var hälsan som sämst medan den sedan förbättrades för alla grupper. Detta kan exempelvis tolkas utifrån Fryers agentteori som att osäkerhet och brist på kontroll när man väntar på besked innebär en större påfrestning än senare arbetslöshet, eller utifrån Ezzys teori om arbetsförlust som ett hot mot identiteten – avvecklingsfasen kan ses som en utdragen separationspassage. Här bör dock nämnas några särdrag som begränsar överförbarheten till andra situationer och andra grupper av arbetslösa. Exempelvis lades mycket stora resurser ned på de anställda vad gäller olika utbildningsinsatser vid den första studien (83), och de uppsagda fick en mycket förmånlig inkomstersättning. Genomsnittsåldern var hög i båda studierna, och man kan tänka sig att de flesta hade ett lägre försörjningsansvar än tidigare. Genomgående jämförs gruppen med respektive utan fast arbete, vilket innebär att arbetslösa har slagits ihop med pensionerade, studenter och tidsbegränsat anställda. Många av dem som fått nytt arbete var missnöjda både med arbete och arbetsplats. Dessutom var anställningstryggheten fortsatt hotad för många, vilket delvis kan förklara att skillnaden mellan dem med respektive utan nytt fast arbete inte var större. Resultaten pekar på två faktorer – att effekten av arbetslöshet kan buffras av inte minst ekonomiska stödåtgärder, samt att arbetets innehåll påverkar effekten av arbete och arbetslöshet på den psykiska hälsan. Arbetets betydelse kan inte, som i Jahodas modell, tas för given. Att konjunkturen kan ha betydelse för vilken effekt arbetslöshet har på hälsan, liksom om positions- eller selektionshypotesen får starkast stöd, diskuteras av Alm (64). Hög arbetslöshet bör innebära att selektionseffekterna minskar, då ”vem som helst” kan drabbas av arbetslöshet. Detta påverkar i sin tur om de arbetslösa upplever arbetslösheten som i första hand individuellt eller strukturellt orsakad (relaterar till teorin om kontroll-lokus) samt hur allmänheten ser på arbetslösa, vilket i sin tur kan påverka den psykiska hälsan hos de arbetslösa. Novo har undersökt ungdomsarbetslöshet under två olika perioder med låg respektive hög arbetslöshet (84), och finner att de långtidsarbetslösas hälsa var sämre än övrigas
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53: 78 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 101: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?