jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

40 välfärd, jämlikhet och folkhälsa grupper om jämförelsen omfattar mer än två grupper samt 5) ställningstagande till hur jämförelserna tekniskt skall genomföras. Indelning av befolkningen i grupper Indelningen av exempelvis sociala positioner brukar främst göras efter mått på social position, kön, ålder, etnicitet och efter geografiskt område för bostaden. Dessa mått är delvis beroende av varandra. Vidare kan hälsoeffekterna av tillhörighet till en typ av kategori påverkas av tillhörigheten till en annan typ av kategori. Exempelvis kan hälsoeffekterna av låg social position, i kombination med bostad i ett socialt utsatt område, vara större än effekten av dessa aspekter behandlade var och en för sig. Den indelning i kategorier som beskrivs i det följande tar inte hänsyn till dessa kombinationseffekter. Skälet är att denna framställning enbart syftar till att klargöra hur ojämlikhet i hälsa kan beskrivas. I studier av orsaksförhållanden, där dessa kategorier används, är det däremot nödvändigt att ta hänsyn till att kategorierna kan överlappa och att tillhörighet till olika kategorier kan påverka varandra. Socioekonomisk position Som beskrivits i avsnittet om sociologiska teorier är moderna samhällen socialt skiktade där människor är fördelade i olika sociala positioner (33). Fem metoder är de vanligaste för att beskriva en individs sociala position: 1) Yrket får ange den sociala positionen. 2) Den tid en individ deltagit i utbildning används. 3) Indelningen sker efter inkomst. 4) Indelningen efter tillgång till materiella resurser, exempelvis bostad av en viss storlek och standard, bil, fritidshus etc., en metod som används särskilt i Storbritannien. 5) Indelning utgår från den sociala karaktären på det område en individ är bosatt i. Bostadsområdet kan socialt beskrivas med någon av metoderna 1–4, exempelvis som andel av befolkningen med arbetaryrken. Det finns olika föreställningar om hur olika sociala grupper relaterar till varandra. En tanke är att det finns en dominerande social hierarki som tydligt beskriver människors levnadsvillkor och att de olika måtten avspeglar denna hierarki (31). Man föreställer sig således att positionen inom olika levnadssfärer är kopplade till varandra; en individ som har god ekonomi har också lång utbildning och en god yrkesposition. Det finns en mängd undersökningar som visar att detta är fallet. Kopplingen mellan
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 41 olika sfärer är dock inte fullständig. Det innebär att man får olika fördelningar om man söker rangordna individer efter yrke, jämfört med om man använder utbildning eller inkomst som grund för en tänkt rangordning. Det finns flera sätt att hantera detta förhållande. En väg är att betrakta olika sociala grupper som kvalitativt skilda från varandra där det inte är möjligt att inordna dem i ett enda hierarkiskt schema och där varje dimension, yrke, utbildning och inkomst, betraktas oberoende av de andra. Fördelen med detta förhållningssätt är att man inte förenklar en sammansatt situation. Perspektivet utesluter inte heller att man jämför olika grupper med varandra parvis, exempelvis okvalificerade arbetare med högre tjänstemän. Nackdelen med perspektivet är dock att det inte medger en samlad presentation av ojämlikhet i hälsa efter socioekonomisk position. En andra väg är att beskriva hälsans fördelning efter var och en av de viktigaste sociala dimensionerna, yrke, utbildning, inkomst etc., med dimensionerna uppfattade som hierarkiska. Beskrivningen blir enklare än om man använt det första kvalitativa perspektivet. Det är dock fortfarande relativt komplext. En tredje väg att beskriva fördelning av individer i grupper efter en enda dominerade hierarki, trots den förenkling som detta innebär. Valet av indelning kan styras av teoretiska överväganden. En annan metod är rent empirisk. Den indelning som visar på de största variationerna i hälsa olika grupper emellan, uppfattas vara överordnad. I många sammanhang är det utbildningsnivå som ger de största variationerna. Teoretiskt anknyter en sådan indelning främst till samhällsteorier som antar att det inte finns någon principiell motsättning emellan olika grupper i samhället, teorier som företräds exempelvis av Weber. Indelning efter yrkesgrupp Den vanligaste indelningen efter social position som används i Sverige är att särskilja fem olika yrkesgrupper – okvalificerade arbetare, kvalificerade arbetare, lägre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå samt högre tjänstemän (29). Gruppen av högre tjänstemän inkluderar även egenföretagare med akademisk utbildning som exempelvis advokater och tandläkare. Andra egenföretagare, studenter samt lantbrukare behandlas som särskilda grupper, utanför den primära klassifikationen. Denna s.k. EGP-klassificer-
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 64 and 65:
90 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 66 and 67:
Page 68 and 69:
Page 71 and 72:
3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74:
arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76:
Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?