jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
136 välfärd, <strong>jämlikhet</strong> <strong>och</strong> folk<strong>hälsa</strong><br />
nafamilj till att själv bli arbetare) liksom en stabil position som arbetare<br />
<strong>och</strong> bidrog därmed till att skapa <strong>och</strong> bibehålla skillnader i alkoholism mellan<br />
tjänstemän <strong>och</strong> arbetare. Hälsoselektion (psykisk sjukdom) spelade<br />
dock en mindre roll (100, 101). Studier har också visat på en negativ hälsoselektion<br />
från fysiskt tunga yrken till yrken med låga fysiska krav (102).<br />
Bristen på longitudinella studier inom området innebär dock att selektionsproblemet<br />
är en fråga som ofta förblir obesvarad. I tvärsnittsstudier kan<br />
man kontrollera för exempelvis hälsorelaterade levnadsvanor, men bör<br />
dessa ses som förväxlingsfaktorer (confounders) eller är sådana beteenden<br />
en del av den kausala kedja som leder från arbetsmarknadsposition till<br />
o<strong>hälsa</strong>? En studie av arbetslösa ungdomar visade t.ex. att de som blev<br />
arbetslösa rökte mer redan i årskurs 9, men också att arbetslösheten ledde<br />
till en ökning av tobaksbruk i denna grupp såväl som i den grupp som tidigare<br />
inte rökt (63).<br />
Vi kan utgå från de punkter som i ”Social rapport 2001” (103), används<br />
för att förstå förekomsten av sociala problem bland olika grupper:<br />
– De orsakssamband som ligger bakom att en enskild individ hamnar i en<br />
socialt utsatt position är ofta sammansatta <strong>och</strong> komplicerade.<br />
– Många gånger rör det sig om att den enskilde drabbats av problem på<br />
flera områden samtidigt, <strong>och</strong> att dessa faktorer tillsammans bidrar till<br />
att fördjupa de problem som fanns initialt. (Vad Gunnar Inghe kallade<br />
för riskladdade konstellationer [104]).<br />
– Det finns en ömsesidig relation mellan hälsomässiga <strong>och</strong> sociala problem,<br />
<strong>och</strong> de förstärker ofta varandra.<br />
Det är alltså inte så enkelt som att det antingen är fråga om selektions- eller<br />
positionseffekter, utan samtidiga effekter som ofta förstärker varandra <strong>och</strong><br />
som t.ex. kan innebära att personer med olika initiala förutsättningar<br />
påverkas olika av en svag arbetsmarknadsposition, s.k. differentiell sårbarhet.<br />
Sett ur ett välfärds<strong>perspektiv</strong> (där välfärd definieras som ”individuella<br />
resurser med vars hjälp medborgarna kan kontrollera <strong>och</strong> medvetet<br />
styra sina livsvillkor” (32), innebär detta att brist på resurser inom andra<br />
områden gör att man både löper större risk att hamna i en sämre arbetsmarknadsposition,<br />
samt att man blir mer sårbar för effekterna av detta.