jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

62 välfärd, jämlikhet och folkhälsa procent vanligare i den utsatta gruppen jämfört med den gynnade. Innebörden av en spridning med värdet 0,5 är däremot inte uppenbar. Här krävs att man jämför ett visst värde med ett annat, exempelvis den spridning som har påvisats vid ett tidigare tillfälle. Behov av sådana jämförelser är dock vanliga inom folkhälsoområdet, t.ex. vid tolkning av ett visst värde för medellivslängd. Är 80 bra eller dåligt? Här krävs en jämförelse. Ett tredje mindre, mer tekniskt problem, är att metoden förutsätter att de värden man får fram är fördelade ungefär som figur 7 visar. Denna fördelning brukar kallas normalfördelningen. Om värdena inte är normalfördelade kan man vanligen få fram en sådan fördelning med hjälp av matematisk bearbetning. Ginikoefficient och koncentrationsindex – individnivå Variationer olika individer emellan i en befolkning går matematiskt att beskriva på annat sätt än som statistisk spridning. En metod som har använts inom nationalekonomi för att beskriva fördelning av inkomster, och som har förordats för beräkning av ojämlikhet i hälsa (11), är beräkning av en s.k. Lorenzkurva som används för att skatta Ginikoefficient, alternativt koncentrationsindex. Metoden illustreras av figur 8 som beskriver fördelningar av inkomster. X C E Figur 8. Beräkning av Ginikoefficient. A B D
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 63 Med denna metod jämför man den faktiska fördelningen av inkomster i en befolkning med en tänkt situation då varje individ har exakt samma inkomst. I Figur 8 illustreras den tänkta helt jämlika situationen av den räta linjen CAD och den faktiska fördelningen av den mönstrade Lorenzkurvan, CBD. Låt oss anta att befolkningen består av 100 individer, att den genomsnittliga inkomsten är 100 000 kr per år, att den person som har lägst inkomst bara tjänar 10 000 kr per år och att den som tjänar mest har en inkomst av 1 miljon kr per år. Den kumulerade inkomsten för denna grupp blir 100 x 100 000 = 10 miljoner kronor. Den person som har den lägsta inkomsten representeras i figuren av punkten x. Personen utgör en hundradel av befolkningen, därav placeringen på x-axeln. Personen har 10 000/10 000 000 = 1/1 000 av de kumulerade inkomsterna. Därav placeringen på y-axeln. Därefter adderas den person som har den näst lägsta inkomsten och dennes inkomst, osv. På detta sätt konstrueras kurvan CBD som representerar den faktiska fördelningen av inkomster i befolkningen. Om inkomstfördelningen varit helt jämlik skulle varje individ ha samma inkomst och adderingen av individer och deras inkomster skulle ge samma tillskott. Denna fördelning representeras därför av en rät linje, CAD. Ginikoefficienten anger skillnaden mellan den faktiska fördelningen av inkomster och den helt jämlika situationen. Om Ginikoefficienten har värdet 0,28 innebär det således att 28 procent av värdet av de samlade inkomsterna skulle behöva omfördelas för att varje individs inkomster skulle bli helt lika. Ginikoefficienten beräknas som ytan ACBD (pilbågen i figuren) dividerad med ytan DACE (den rätvinkliga triangeln). Samma metod går att använda för att beskriva fördelning av ohälsa, exempelvis fördelning av livslängd. Måttet har samma fördel som statistisk spridning, det vill säga det förutsätter ingen indelning i kategorier. Därtill kommer att det inte krävs någon matematisk omvandling till värden som är normalfördelade. Innebörden av måttet är också relativt lätt att förstå, jämfört med beräkning av statistisk spridning. Innebörden är dock inte lika uppenbar som vid beräkning av relativa risker. Koncentrationsindex (KI) beräknas på jämförbart sätt. Beräkningarna av KI utgår dock från att det finns samband mellan socioekonomiska
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 87 and 88:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?