jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

72 välfärd, jämlikhet och folkhälsa
av influensan. Detta innebär att den samlade effekten av olika riskfaktorer
inte sällan kan bli större än summan av de enskilda faktorernas effekter,
betraktade var för sig.
En växelverkan mellan olika bestämningsfaktorer kan vara en förklaring
till den ökade sjukligheten i socialt mindre gynnade grupper. Ett exempel
på detta är risken för psykiska problem bland barn som fötts med måttliga
förlossningskomplikationer. Bland barn som växter upp i socialt
gynnade familjer verkar sådana komplikationer inte medföra någon ökad
risk för psykiska problem. Bland barn i socialt mindre gynnade grupper,
däremot, ökar risken markant (68).
Förekomsten av interaktion kan också förklara att sjukligheten i den
mest utsatta gruppen är särskilt hög. Figur 10 visar barndödlighet i sex
olika socialklasser i Storbritannien. Dödligheten är ungefär lika hög i de tre
högsta socialklasserna och ökar sedan något för klass 3M. Den största
ökningen påvisas dock mellan den näst lägsta klassen (4) och den lägsta (5).
Fenomenet kan inte förklaras av variationer i storlek mellan olika klasser.
Den markant större ökningen mellan klass 4 och 5 kan förklaras bättre av
att riskfaktorer är ansamlade i klass 5 och av att dessa faktorer interagerar
med varandra.
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3N 3M 4 5
Figur 10. Dödlighet i åldern 1–14 år i sex socialklasser i Storbritannien 1979–1983, efter Spencer,
sid. 104 (38).