jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

56 välfärd, jämlikhet och folkhälsa relativa termer. Uppgifterna i figur 2 visar att 30/100 000 fler i gruppen icke facklärda arbetare avled i kranskärlssjukdom 1986–1990, jämfört med gruppen högre tjänstemän. Denna absoluta uppgift är dock svår att tolka utan tillgång till uppgifter om hur många som överhuvudtaget avlider i respektive yrkesgrupp. Relativa eller absoluta skillnader En stor fördel med att beskriva skillnaderna i relativa termer är att innebörden är lätt att förstå. Det krävs inga ytterligare förklaringar till en beskrivning där det framgår att dödligheten är 50 procent högre för icke facklärda arbetare jämfört med högre tjänstemän. Innebörden av uppgifterna i figur 2 är inte lika uppenbar. Tolkning av absoluta skillnader i ohälsa förutsätter uppgifter om hur många som överhuvudtaget avlider i respektive yrkesgrupp. Informationen som presenteras blir därför mer komplex. Detta kan vara ett viktigt skäl till att huvuddelen av studier av sociala skillnader i hälsa presenterar resultaten som relativa skillnader. Utvecklingen av dödlighet i hjärt-kärlsjukdom i Sverige under de senaste decennierna är ett exempel på problem med att beskriva sociala skillnader enbart i relativa termer. År 1986–1990 var risken för död i kranskärlssjukdom bland män 1,55 gånger högre bland icke facklärda arbetare jämfört med tjänstemän på mellan- och hög nivå (1). År 1991–1995 hade de relativa skillnaderna ökat från 1,55 till 1,74. Den absoluta dödligheten, däremot, minskade något mer i gruppen icke facklärda arbetare, från 91,6 till 72,5 per 100 000, jämfört med gruppen tjänstemän på mellan- och hög nivå där dödligheten minskade från 59,1 till 41,6 per 100 000. Det saknas systematiska studier av samband mellan relativa och absoluta skillnader. Det är därför motiverat att teoretiskt söka förklara hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Utgångspunkten är analyser av förändringar av skillnader över tid i en avgränsad befolkning. Slutsatsen från nedanstående analys är att förbättringar av den genomsnittliga hälsan vanligen är förbunden med minskade skillnader. Teoretisk analys av samband mellan relativa och absoluta skillnader Förändringar i hälsa kan relateras till förändrade exponeringar av riskeller skyddsfaktorer. Låt oss utgå från ett exempel på en exponering: förekomst av fysisk aktivitet. Exponeringen har minskat under de senaste
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 57 decennierna och det finns nu ansträngningar att öka den igen. I den fortsatta diskussionen behandlas endast fallet med ökad exponering eftersom resonemangen blir helt analoga för fall då exponeringen minskar. Det finns en kontinuerlig variation i graden av exponering. Några är fysiskt inaktiva medan andra motionerar ibland. Det är vanligt att man gör en tudelning i ”otillräcklig” motion, och ”tillräcklig” motion. Avgränsningarna bygger på resultat från studier men det finns sällan någon naturlig, självklar avgränsning. Liknande gäller för ett stort antal andra exponeringar, exempelvis tillgång till näringsämnen och exponering för miljögifter. Det är därför motiverat att beskriva exponeringen (motionen) som en kontinuerlig fördelning mellan låga och höga exponeringar. En framgångsrik förebyggande insats bör leda till att den genomsnittliga exponeringen ökar, det vill säga att människor börjar motionera mer. Insatsen kan också påverka variationen av exponeringen, olika människor emellan. Det är möjligt att variationen minskar, är oförändrad eller att den ökar. De tre tänkta effekterna av en insats som leder till ökad genomsnittlig exponering (motion) illustreras i figur 5. Oförändrad spridning Minskad spridning Ökad spridning Figur 5. Effekter av en tänkt hälsofrämjande insats i form av ökad exponering för fysisk aktivitet. Förklaringar finns i texten. Utgångsläget återges i de tre figurerna av en skuggad linje. Några individer motionerar lite. Detta illustreras av kurvornas vänstra delar. Andra motionerar mycket. Detta illustreras av de tre kurvornas högra delar. De flesta motionerar genomsnittligt vilket illustreras av kurvornas toppar. Efter en insats ökar den genomsnittliga fysiska aktiviteten. Detta illustreras av de fyllda kurvorna. I kurvan med oförändrad spridning längst till vänster har insatsen inte ändrat fördelningen i motion, olika människor emel-
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 81 and 82:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?