jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

122 välfärd, jämlikhet och folkhälsa inte något negativt i sig, den är endast skadlig om exempelvis stressreaktionen blir långvarig utan tillfälle till återhämtning (65). Arbetslöshet eller hot om arbetslöshet kan fungera som stressorer och utlösa en kroppslig stressreaktion. Detta kan medföra stressupplevelser, negativa ”coping”-beteenden (som rökning och alkoholkonsumtion) samt fysiologiska reaktioner med ökad insöndring av stresshormoner och risk för t.ex. blodtrycksstegring och ökad mottaglighet för sjukdom. Att detta verkligen sker vid arbetslöshet eller hot om arbetslöshet har bekräftats i empiriska studier (62, 63). Psykosociala modeller Coping har blivit ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och anses mediera sambandet mellan stress och hälsa. Till skillnad från den mer medicinskt orienterade stressteorin handlar det här om människors subjektiva upplevelse av stress och hur de aktivt hanterar den. Man vill utifrån människors individuella egenskaper förklara varför vissa drabbas mer negativt av arbetslöshet än andra, men också vilka omständigheter under arbetslösheten som kan leda till ett visst förhållningssätt. Vid probleminriktad coping försöker individen att angripa de förhållanden som orsakar stressen, medan känsloinriktad coping innebär att individen försöker påverka de känslor som väcks i den aktuella situationen utan att angripa själva stresskällan (66). Två besläktade psykosociala modeller som ofta refereras till och som anses mediera sambandet mellan arbetslöshet och hälsa är teorin om inlärd hjälplöshet och teorin om kontroll-lokus. Seligmans teori om inlärd hjälplöshet innebär att individer som upplever att de inte kan påverka sin egen situation (saknar kontroll) lär sig att de inte kan påverka omgivningen genom egna handlingar. Detta verkar passiviserande och kan leda till negativ självuppfattning, dåligt självförtroende, depression och ångest. O’Briens analyser av arbetslöshetsforskning från 1930-talet ligger bakom teorin om kontroll-lokus. Individer med externt kontroll-lokus placerar makt och kontroll över en situation utanför sig själv – den arbetslöse ser yttre faktorer som skuld till arbetslösheten. De med internt kontroll-lokus upplever att de själva kan kontrollera sin situation och tenderar att lägga skulden för sin egen situation på sig själva. Samtidigt har de större tilltro till sin förmåga att själva skaffa ett nytt jobb. Teorin kan förklara skillnader mellan olika grupper av arbetslösa baserat på tidigare erfarenheter, där
arbetsmarknadsposition och hälsa 123 arbetet spelar en stor roll. Exempelvis menar O’Brien att lägre socioekonomiska grupper oftare har ett externt kontroll-lokus. Studier visar att de som blir arbetslösa tenderar att skifta lokus från internt till externt över tid, vilket kan ses som en sund anpassning till en okontrollerbar situation (vad som kan kallas realistiskt kontroll-lokus), men det kan också leda till inlärd hjälplöshet och de negativa hälsoeffekter som detta för med sig (62, 63, 67, 68). Behovsteorin Den mest refererade teorin om socialpsykologiska konsekvenser av arbetslöshet är Jahodas behovsteori (61). Utifrån antagandet att ekonomiska faktorer i det moderna välfärdssamhället inte längre har en central roll för att förstå sambandet mellan arbetslöshet och hälsa fokuserar Jahoda på arbetets psykosociala funktion (60). Enligt teorin fyller arbetet, förutom sin manifesta funktion att ge en inkomst, fem andra viktiga latenta behov: tidsstruktur åt dagen, sociala kontakter, mål och avsikter förankrade i ett kollektiv, status och identitet samt regelbunden aktivitet. Jahodas teori behandlar varför vi vill arbeta och varför arbete är viktigt för vår psykiska hälsa även om arbetsförhållandena är dåliga. Samtidigt menar hon att man inte kan sätta likhetstecken mellan arbete och formell anställning, och att arbete inom den informella sektorn kan fylla flera av de latenta funktionerna. Fritidsaktiviteter är dock inte ett funktionellt alternativ till arbete (68, 69). Jahodas teori kan förklara skillnader i psykisk hälsa mellan arbetslösa och de i arbete men tydliga brister framkommer när variationer i erfarenhet och upplevelse av arbete och arbetslöshet skall förklaras. Kritiken tar också fasta på att Jahoda negligerar arbetets innehåll – att arbete också kan vara slitsamt och alienerande för stora grupper (60). Warrs vitaminmodell Enligt Warrs s.k. vitaminmodell (61, 68, 70), en vidareutveckling av Jahodas behovsteori, finns nio faktorer i individens miljö som ger förutsättningar för en god psykisk hälsa: ekonomiska resurser, fysisk säkerhet och variation, kontroll, kunskapsutnyttjande, sociala kontakter och social uppskattning, kännedom om normativa förväntningar och feedback på egna handlingar. I en analys av arbete och arbetslöshet tas hänsyn till i vilken utsträckning dessa kriterier uppfylls, och det finns ingen skarp dis-
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47: 72 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 95: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?