jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

120 välfärd, jämlikhet och folkhälsa Arbetslöshet och hälsa Hälsoeffekter av arbetslöshet tillhör det som studerats mest inom området och arbetslöshetsforskningen har en historia som sträcker sig från mellankrigstiden. Faktorer som depression, oro, dålig självkänsla, hopplöshet och andra negativa känslor har i en rad av tvärsnittsstudier varit vanligare i grupper av arbetslösa än för dem som har arbete, även när hänsyn tagits till kända riskfaktorer och samvarierande variabler. Även den fysiska hälsan har ofta visat sig vara sämre bland arbetslösa (59). I jämförelse med mängden empiriska studier är den teoretiska förståelsen av sambandet mellan arbetslöshet och hälsa relativt outvecklad. Gemensamt för många teoretiska ansatser är att de inte operationaliserats och empiriskt testats i någon större utsträckning (60). Följande tre slutsatser kan dras om sambanden mellan arbetslöshet och psykisk ohälsa (40): 1. Det finns ett tydligt samband som visar att arbetslösa generellt har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetande. 2. Arbetslöshetens psykiska hälsoeffekter varierar med samhällsvillkor, grupper och individer. Bland de faktorer som medierar effekterna av arbetslöshet finns ålder, kön, social klass, socialt stöd, ekonomiska resurser, grad av aktivitet, lokala arbetsmarknadsförhållanden, individernas värdering av arbete, arbetslöshetens varaktighet m.m. (61). 3. Orsakssambanden är oklara. Arbetslöshet kan orsaka psykisk ohälsa men orsaksmönstret kan också vara det omvända. Sambandet kan alltså både bero på att de som i första hand blir arbetslösa eller aldrig kommer in på arbetsmarknaden redan är psykiskt mer sårbara, dvs. det sker en selektering till arbetslöshet (selektionshypotesen), samt att arbetslösheten i sig leder till psykisk ohälsa (positionshypotesen). Båda dessa mekanismer kan naturligtvis vara giltiga samtidigt (den komplementära hypotesen). I och med att de flesta studier om arbetslöshet är tvärsnittsstudier är det inte möjligt att reda ut den kausala ordningen, och selektionseffekter blandas på så vis med effekter av arbetslösheten i sig (40). I detta avsnitt tas först kortfattat upp de viktigaste modellerna som utvecklats för att förklara sambandet mellan arbetslöshet och hälsa. Exem-
arbetsmarknadsposition och hälsa 121 pel på empiriska studier presenteras efter teoriavsnittet. Översikten har inte som ambition att vara heltäckande. Betoning ligger på nyare svenska studier med longitudinell design. Teoretiska modeller Här redovisas åtta teoretiska modeller som är vanligt förekommande i litteraturen om sambandet mellan arbetslöshet och psykisk hälsa. Ekonomisk deprivation Enligt denna modell, som har sina rötter i den tidiga arbetslöshetsforskningen, är det den ekonomiska och materiella fattigdomen som följer av arbetslöshet som leder till ohälsa, inte arbetslösheten i sig. Under 1930talets depression medförde arbetslöshet allvarliga ekonomiska problem och ledde ofta till stor nöd. Med uppbyggandet av välfärdsstaten och de sociala och ekonomiska skyddsnäten trodde man att dessa förhållanden inte längre gällde (60, 62). Men även om det i dag finns ett ekonomiskt skyddsnät innebär de ekonomiska restriktionerna att handlingsutrymmet blir begränsat i jämförelse med vänners och bekantas. Det kan vara svårt att upprätthålla fritidsintressen vilket leder till passivitet och social isolering. Det ekonomiska hot som ständigt är närvarande innebär också en psykologisk påfrestning. Även i de klassiska studierna från 1930-talet visade det sig att det fanns en social dimension i den ekonomiska deprivationen och det finns inte anledning att tro att betydelsen av ekonomiska resurser för att kunna delta aktivt i samhällslivet har minskat (60, 63, 64). Ekonomiska resursers betydelse för hälsokonsekvenserna av arbetslöshet har uppmärksammats mer i den senare tidens forskning, som i huvudsak behandlar förhållanden under 1990-talets krisår. (Se också avsnittet om absolut och relativ fattigdom i kapitel 4.) Stressteori Det är vanligt att förklara hälsokonsekvenser av arbetslöshet med hjälp av någon variant av stressteori. Stressteorin är från början en medicinsk modell som beskriver kroppens fysiologiska reaktioner i samband med yttre påfrestningar av olika slag. Stress är en ospecifik reaktion som bl.a. innebär en aktivitetshöjning i den mänskliga organismen inför en utmaning eller ett hot. Det som framkallar en sådan reaktion kallas stressor. Stress är dock
Page 1:
2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5:
30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 6 and 7:
Page 8 and 9:
Page 10 and 11:
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45: 70 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 93: arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 125 and 126: 37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?