jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

66 välfärd, jämlikhet och folkhälsa variation som kan förklaras av bestämningsfaktorer som yrke, utbildning etc. I en aktuell studie av självrapporterad hälsa bland 33-åringar i Storbritannien kunde 99 procent av den variation, som inte hängde samman med slumpen, förklaras (62). De viktigaste faktorerna var inkomst, som förklarade 60 procent av variationen, typ av bostad, 14 procent, samt utbildning 14 procent. Med sådana metoder går det att bestämma vilken betydelse individers inkomst, utbildning, etnicitet, bostadsort etc., har. Metoden tar hänsyn till att sådana karaktäristika ofta är kopplade till varandra. Ytterligare matematisk beskrivning av olika typer av variation Inom en grupp kan hälsan variera på ett flertal olika sätt. En vanlig form av variation illustreras av de två kurvorna i figur 7. Låt oss utgå från den vänstra bilden med stor spridning. Några få har ett mycket lågt blodtryck, de flesta har ett genomsnittligt blodtryck och några få har ett mycket högt blodtryck. Fördelningen från lågt till högt blodtryck är jämn. Det är dock inte givet att alla uppgifter om hälsa fördelas på detta sätt. Det är också möjligt att individerna klumpar ihop sig i exempelvis två grupper, en med mycket lågt blodtryck och en med mycket högt blodtryck. Det är också möjligt att individerna fördelar sig i tre grupper, osv. Chris Murray, som varit huvudansvarig för WHO:s metod, och andra har utvecklat matematiska modeller som tar hänsyn till sådana variationer. I de utvecklade matematiska modeller som bl.a. Murray använder går det också att tillskriva olika gruppers värderingar av hälsa skilda s.k. vikter. Det innebär exempelvis att beräkningarna kan utformas så att individer som har påtagligt dålig hälsa kan påverka det samlade måttet på variationen i hälsa särskilt mycket. De matematiska uttrycken går att utforma så att ytterligare värderingar byggs in i beräkningarna (52). Dessa mer sofistikerade beräkningar gör det dock mer komplicerat att förstå vad en viss sifferuppgift faktiskt representerar. Epidemiologiska och hälsoekonomiska metoder för att beskriva ojämlikhet i hälsa Både epidemiologiska och hälsoekonomiska metoder går att använda för att beskriva ojämlikhet i hälsa. De epidemiologiska metoderna använder främst beräkningar av relativa risker, absoluta skillnader och etologiska
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 67 fraktioner. De hälsoekonomiska metoderna använder olika mått på spridning som man sedan söker förklara. Metoderna har presenterats ovan. I dessa avsnitt redovisas också fördelar och nackdelar. Några av de viktigaste aspekterna är följande. De epidemiologiska metoderna är lämpade för att beskriva enskilda gruppers hälsoläge, medan de ekonomiska metoderna är mer lämpade för att ge en samlad bild av ojämlikhet i hälsa. Om man exempelvis vill beskriva hur mycket sämre hälsan är bland arbetare utan fackutbildning, då är det lämpligt att använda en epidemiologisk metod. Skillnaden kan anges i jämförelse med högre tjänstemän som den relativt ökade risken, som den absolut ökade risken och som etiologisk fraktion, det vill säga som den andel av all ohälsa i gruppen som kan tillskrivas tillhörighet till denna yrkesgrupp. Innebörden i sådana mått är lätta att förstå. Hälsoekonomiska metoder är inte lämpade för sådana beskrivningar. De hälsoekonomiska metoderna är däremot mer lämpade för att beskriva den samlade ojämlikheten i hälsa. Den samlade ojämlikheten går visserligen även att beskriva med epidemiologiska metoder men precisionen blir lägre. Med den definition av ojämlikhet i hälsa som används här är det nödvändigt att ge förklaringar till variationer, eftersom skillnaderna skall vara systematiska och potentiellt påverkbara. Beräkningar av koncentrationsindex tillgodoser detta behov. Om koncentrationsindex ”dekomponeras” går det att klargöra enskilda socioekonomiska faktorers betydelse. En fördel med de ekonomiska metoderna är att precisionen blir högre. Utfallet vid både en epidemiologisk och en hälsoekonomisk beräkning kan vara livslängd eller självupplevd hälsa, som redovisas på en skala. Den epidemiologiska metoden delar in utfallet i kategorier, exempelvis avlidna före 75 års ålder, avlidna 75–80 år och överlevande efter 80 år. Dessa kategorier behandlas som enheter med medelvärden inom varje grupp. Den variation som finns inom var och en av dessa kategorier används inte vid beräkningarna. De hälsoekonomiska metoderna, däremot, utgår från utfall som kan anta ett betydande antal värden från 1 och uppåt (kontinuerligt eller efter en s.k. ordinalskala). Metoden fångar därför mer av variationen. Detta leder till högre precision. En ytterligare fördel med att använda ekonomiska metoder för att beskriva den samlade ojämlikheten är att utgångspunkten är en beskrivning av den totala variationen, utan ställningstagande till orsakerna. Om vi
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76: Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 91 and 92:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?