jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

50 välfärd, jämlikhet och folkhälsa hälsa (40). Det är dock inte klarlagt vilken innebörd begreppet har. En aktuell kanadensisk studie tyder på att begreppet avspeglar den objektivt skattade hälsan ställd i relation till individens föreställning om vilken hälsa hon eller han tänker sig kunna uppnå (41). Det innebär att variationer i självrapporterad hälsa både kan bero på skillnader i objektivt skattad hälsa och på skillnader av förväntningar. Om en individ uppfattar det normalt att leva med ganska stora problem, kan hon eller han rapportera ett gott hälsotillstånd, trots att hälsan objektivt sett är problematisk. Detta kan vara förklaring till att 15 gånger fler amerikanska kvinnor rapporterar dålig hälsa jämfört med kvinnor i Bihar, trots att hälsan objektivt sett är avsevärt sämre i Bihar (42). Det troliga är att kvinnor i Bihar är inställda på att acceptera avsevärt fler problem än kvinnor i USA. Problemet med varierande uppfattningar, om vad som skall betraktas som normalt, går i viss mån att komma tillrätta med genom att man justerar uppgifter från olika grupper efter information om tillstånd, som skulle gå att fastställa objektivt. Exempelvis kan uppgifter om sömnsvårigheter justeras efter information om hur många timmar en individ i genomsnitt uppger sig sova per dygn. Uppgifter om självupplevd hälsa insamlas rutinmässigt inom ramen för SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden (ULF). De personer som intervjuas ger svar om ohälsa på olika skalor. Skalorna har kontinuerlig karaktär (43) vilket möjliggör analyser med hälsoekonomiska metoder. Genom att kombinera svaren från olika frågor om självupplevd hälsa kan graderingen göras än mer finfördelad. DALY/DALE/QALY Det finns även aggregerade mått som syftar till att beskriva den samlade ohälsan. Ett sådant mått är DALY, det vill säga funktionsjusterade förlorade levnadsår (Disability Adjusted Life Years lost) (44). Detta mått bygger på studier av olika sjukdomars förekomst och uppskattningar av hur stora funktionsförluster sjukdomarna medför. Uppgifter om DALY-förlust i Sverige för de vanligaste sjukdomarna har publicerats (39). WHO har i en rapport över hälsoläget i världen år 2000 använt ett nära besläktat begrepp, DALE (Disability Adjusted Life Years Expected) (45). DALE anger hur många år av liv med full hälsa som kan förväntas i en befolkning. Medan DALE anger vad som finns kvar, när man tagit hänsyn
jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått 51 till för tidig död och sjuklighet (45), anger DALY de år som förlorats av samma skäl. Måtten är därför jämförbara. En tredje mått förekommer också, QALY (Quality Adjusted Life Years). Det har liknande innebörd som DALE. QALY har främst använts för att beskriva hälsovinsterna av enskilda behandlande och förebyggande insatser och inte för att beskriva den samlade hälsan i en befolkning. De problem som är förknippade med att bestämma förekomst av sjukdom gäller även för dessa mått. Till detta kommer den osäkerhet som är förknippad med de antaganden om funktionsförlust vid olika hälsoproblem som beräkningarna av DALY/DALE/QALY bygger på. Måtten kräver också ställningstagande till om förluster i liv och funktionsförmåga skall tillskrivas skilda vikter under livscykeln. Trots många problem med bestämning av DALY/DALE/QALY finns inga bättre alternativ till att beskriva den samlade sjukdomsbördan och fördelningen av denna sjukdomsbörda. Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut har fått regeringens uppdrag att föreslå ett samlat mått på hälsa under år 2003. Referensgrupp som tjänar som norm vid jämförelserna I många analyser jämförs hälsan i en specifik grupp, exempelvis bland arbetare, med hälsan i en referensgrupp. Det är vanligt att referensgruppen är den grupp som uppfattas ha den mest gynnade situationen eftersom de vanligen har bäst hälsa. Ett alternativ är att använda den friskaste gruppen som referensgrupp. En tredje möjlighet är att använda den genomsnittliga hälsan i befolkningen som referens. Självfallet påverkar valet av referensgrupp utfallet av en jämförelse. Många hälsoutfall är mindre vanliga vid hög social position. Det innebär att de kvantitativa uttrycken för de sociala skillnaderna i hälsa får ett högre värde om jämförelsegruppen utgörs av en mindre grupp av mycket välbeställda, än om den jämförs med en mer genomsnittligt gynnad grupp. Beräkning av skillnader När uppgifter om indelning i grupper och hälsan i dessa grupper är tillgängliga, kan skillnaderna analyseras på olika sätt. Några vanliga metoder är att beräkna relativa skillnader som relativa risker, relativt ojämlikhetsindex och som etiologisk fraktion. Skillnaderna kan också beskrivas i absolu-
Page 1: 2. JÄMLIKHET I HÄLSA: PERSPEKTIV,
Page 4 and 5: 30 välfärd, jämlikhet och folkh
Page 71 and 72: 3. ARBETSMARKNADSPOSITION OCH HÄLS
Page 73 and 74: arbetsmarknadsposition och hälsa 9
Page 75 and 76:
Bakgrund arbetsmarknadsposition och
Page 77 and 78:
arbetsmarknadsposition och hälsa 1
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
37. AMS. Aktuell arbetsmarknadsstat
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
show all

jämlikhet i hälsa: perspektiv, begrepp och mått - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?